Om Matematikbloggen

torsdag 18 oktober 2018

Arbeta tillsammans med matematiken

Häromdagen frågade jag Marie om hon hade någon språkstärkande övning i matematik. Det hade hon naturligtvis! "Du kan väl prova Fråga- fråga-byt"
Jag började med att prova på lärare =) Det gick alldeles utmärkt. Och dessa lärare har sedan provat aktiviteten med sina elever. Lärarna var nöjda med resultatet och tyckte att eleverna blev mycket aktiva och engagerade i uppgiften!
Vad är det då? Man har kort där ett begrepp står på ena sidan av kortet och förklaringen av begreppet står på den andra sidan. Alla elever har varsitt begrepp och sedan går de runt i rummet och möter någon med ett annat begrepp. Eleven ska försöka förklara det begrepp som kompisen har och vice versa. Om båda är nöjda med varandras förklaringar så byter man kort och går vidare till någon ny klasskamrat. Om någon av eleverna inte är nöjd med den andras förklaring så får den eleven veta begreppets betydelse, men får inte byta kort utan gå vidare med det begrepp man hade. Bättre förklaring av aktiviteten hittar ni om ni följer länken!

Fråga fråga byt


När jag hade tittat på olika aktiviteter från Kooperativt lärande så ville jag prova något i min egen undervisning. Det blev "Arbeta mot ett gemensamt mål".
Eleverna behövde repetera en multiplikationsalgoritm. De jobbade i par och det gemensamma målet var att båda skulle känna sig säkra på hur man gör vid multiplikation med två- eller tresiffriga faktorer i decimalform. Eleverna jobbade mycket seriöst och försökte hjälpa varandra att repetera och skapa förståelse. Och aktiviteten avslutades med att alla fick beräkna en multiplikationsuppgift, de fick olika uppgifter på lite olika nivåer. Både jag och eleverna var nöjda efteråt och det kändes som att vi utnyttjat varandra som resurser i större utsträckning än vi brukar!


Tjingeling Samarbets-Pling
från Britt Marie

torsdag 11 oktober 2018

Mönster i förskoleklass


I veckan har jag träffat elever i förskoleklass, jag fick möjlighet att vara med när eleverna arbetade med mönster. Så härligt att möta nyfikna intresserade elever som arbetade med att upptäcka och utforska mönster. Diskussion och resonemang kring vilken regel som gäller för just det här mönstret? Och hur ska mönstret fortsätta? 
Arbetet startade med att lägga vackra höstlöv i ett mönster, att urskilja färg, som två ljusa löv och ett mörkare var enkelt för eleverna att se. Lite svårare blev det när löven lades med skaft ner, skaft upp, skaft ner och så vidare. Regeln knäcktes efter en stund och arbetet fortsatte, nu byggdes det mönster med stavar. Lätt tyckte eleverna!


 Dags för mönster med ljud, klapp, klapp stamp; klapp, klapp, stamp. Alla elever arbetade tillsammans med att fortsätta mönstret. Spännande att höra när en elev gjorde kopplingen till stavarna de nyss byggt med.
Det är ju samma som vi nyss byggde”

Kan man göra mönster med hela kroppen då? 
Det blev lite svårare att få till upprepningar, men många av eleverna lyckades även med denna uppgift.

Varför tränar man på mönster?
Inom matematiken är mönster en regelbunden upprepning. Att förstå mönster och dess uppbyggnad är början till algebraiskt tänkande.

Mönster är en del i Skolverkets nya kartläggningsmaterial för förskoleklass, är du intresserad av att sätta dig in i materialet tillsammans med andra förskollärare är du välkommen att anmäla dig till en workshop den 29/10 eller 15/11. Anmälan görs på Norrköpings kommuns Intranät.

Tjingeling mönsterpling!

Marie

onsdag 3 oktober 2018

Jag gillar matteböcker!

Jag har många matteböcker =) av olika kategorier. Och jag gillar de allra flesta. Jag tycker mycket om min lärarhandledning. Den tillför verkligen något som hjälper mig i mitt undervisningsupplägg. Jag får tips om filmer och annat material jag kan använda, olika aktiviteter för elevernas inlärning, vad som är viktiga förkunskaper inom ett område, syftet med olika uppgifter och material för både färdighetsträning och utmaningar. Hur ser din lärarhandledning ut?
Kanske man borde titta på lärarhandledningen först innan man bestämmer sig för ett nytt läromedel?


Sen gillar jag böcker som lärare skriver för att inspirera och stötta andra lärare. Som till exempel Sabine Louvet, matte- och NO-lärare men också programledare för UR-programmet Kalkyl.

Hon har skrivit denna bok "Stärk det matematiska självförtroendet" där hon delar med sig av sina idéer kring hur man kan använda enkla digitala verktyg för hjälpa eleverna få syn på sitt lärande.
Du kan läsa mer om Sabine om du följer länken.

Sabine louvet om matematikundervisning




Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie








onsdag 26 september 2018

Lösa svåra matteproblem

 Två dagar i veckan startar min matematikundervisning redan 7.30.
Då kommer elever från årskurs 9 som känner att de behöver stärka sina matematikkunskaper lite ytterligare.
Tolv elever satsar på sig själva och ämnet så tidigt på morgonen. Och det är fullt fokus på matematiken!




På den blankett där eleverna fick berätta lite om sig själva fanns en rad: Jag vill berätta...
Där får jag veta om elever som blir nervösa vid prov, elever som känner att de aldrig varit bra i matematik och elever som har koncentrationssvårigheter.
Men också en elev som vill lära sig lösa svåra uppgifter!
Jag ska göra mitt bästa för att alla elever ska känna att de kommer vidare i sina matematikkunskaper!



Det här är ingen riktig intensivundervisning. Det är lite extra tid till eleverna. Men om du vill läsa om intensivundervisning med äldre elever kan du följa denna länk!
Intensivundervisning i matematik







Tjingeling Morgonräkning
från Britt Marie

onsdag 19 september 2018

Spännande matematikproblem

 Det är roligt med matematikproblem! Och när man löst ett problem vill man gärna dela med sig av sin lösning. Så var det för den här tjejen som var med på Matteakademien för första gången förra måndagen. Problemet löd så här: Tre hönor lägger tre ägg på tre dagar. Hur många ägg lägger nio hönor på nio dagar? Lätt hänt att tro att det blir nio ägg =) Men denna unga matematiker ritade och förklarade för oss andra att det minsann blev... Ja, hur många ägg blev det?
Rita är ett mycket viktigt verktyg  vid problemlösning och också när man ska visa andra hur man tänkt.











Om du tycker det är kul med matteproblem, eller du kanske behöver lite utmaningar till vissa elever, då kan du hitta sådana på NCM:s sida Mattetalanger.


Vad sägs om detta: Utgå från ett tal med slutsiffran 4. Addera till detta ett tal som också har slutsiffran 4. Matematiskt skrivs detta 4 + 4  ≡ 8.  Vi fortsätter att addera ett tal med slutsiffran 4 och får då 4 + 4 + 4 ≡  2 . Fortsätter man på samma sätt får man slutsiffrorna 4, 8, 2, 6, 0, 4 … Alla tänkbara slutsiffror kommer tydligen inte med i uppräkningen. 
Undersök vilka slutsiffror som med samma metod kommer att resultera i en uppräkning av alla siffrorna 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

mattetalanger.ncm

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 13 september 2018

Ny som matematikutvecklare



När man byter arbetsplats som lärare blir det tydligt vilken fantastisk yrkeskår vi har. Det finns så många engagerade och professionella lärare runt om i skolorna.
När jag skulle lämna en skola där jag verkligen trivts och arbetat i många år, med fantastiska elever och kollegor, kom tanken upp - är detta ett klokt val? Svaret är ja, de första veckorna har verkligen varit stimulerande och utvecklande.
En del av min nya tjänst i Norrköping kommer att vara som matematikutvecklare mot gymnasiet, ett nytt uppdrag inom kommunen, i linje med matematikutvecklarna mot grundskolan. Nya projekt, uppdrag och kontakter ska utvecklas och startas upp, ett spännande uppdrag. Jag känner mig välkommen i gänget.





En elev i våras kom med följande problem, vi tyckte att det var riktigt kul.
Land A och Land B önskar att gränsen mellan länderna är rak istället för spetsig, hur kan man dra gränsen så att båda ländernas yta fortfarande är lika stor? Till sin hjälp har man penna och linjal.









Eleven löste problemet såhär och frågade, ”kan det vara så här lätt?”. J














//Eva Rognmo Adell


fredag 7 september 2018

Vikten av pedagogiska diskussioner

Joakim Samuelsson på mattepilotträffen.
Ikväll var läsårets första mattepilotträff och att få träffa drygt 50 kompetenta och entusiastiska matematiklärare ger både energi och en känsla av att man vill kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Trots en viss brist på lärare händer det fortsatt mycket kring matematiken i kommunen. Professor Joakim Samuelsson berättade kort om några av de matematikprojekt som genomförs ute på skolorna under det här läsåret.


En av dagens stora punkter var att analysera vårens resultat vilket mattepiloterna gjorde med stort engagemang. Det gjordes många intressanta analyser och goda idéer spreds om vad undervisningen behöver fokusera på för att i slutändan få ett större kunnande hos eleven.

Jämförelse över två skolors resultat på de Nationella proven i åk 3
Och visst har vi mycket att lära av varandra. Jämför bara dessa två skolors resultat. Hur har den "blå" skolan undervisat för att nå så goda resultat på den muntliga delen? Hur har den "gröna" skolan jobbat med problemlösning och så vidare.

Efter en sådan här kväll undrar jag när någon styrande ställning ska förstå vikten av att lärare får träffas och föra pedagogiska diskussioner. Så i dessa valtider vill jag avsluta veckans blogg med ett budskap: Politiker, kliv fram och förbättra villkoren för den svenska lärarkåren - NU!!

Rikard Gustafsson

söndag 2 september 2018

Matematik är lätt!

 När jag träffade en ny klass i början på terminen gav jag dem några frågor att besvara skriftligt.
En fråga var: När tycker du att det är svårt med matte? Dum fråga, jag borde ju ha frågat: När tycker du att det är lätt med matte?
Men det gjorde jag inte =(
Jag observerade eleverna medan de skrev och jag såg en elev som verkligen såg bekymrad ut, det blev djupa veck mellan ögonen. När jag senare läste hens svar stod det: ??? Inget har varit så svårt i matten än. 

Och nedanför hade eleven ritat och skrivit följande:
I love MATHS
femton decimaler på pi
Pythagoras sats
en cirkel med diameter och radie
samt talet fem i det binära talsystemet!
Här gäller det att möta eleven med utmaningar och ny matematik!




Och ni som har möjlighet: Ta en djup titt in i en solros!
Fröna sitter som i spiraler och det finns spiraler som går både åt vänster och höger. Bara det är ju fascinerande! Men antalet frön i en sån spiral finns alltid i Fibonaccis talserie. Spiralerna består av 21, 34 eller 55 frön!
Vill ni höra lite mer om Fibonacci från en engagerad matematiker titta på detta TED-talk. Det är den amerikanske matemagikern Arthur Benjamin som talar inspirerat kring Fibonacci och vilka fantastiska samband som finns i talserien!

Magin i Fibonaccis talserie!



Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie




fredag 24 augusti 2018

Matematikprojektet har startat!

Mina jobbarkompisar och jag =)
Så roligt att få börja en ny matematiksäsong i sällskap med dessa fantastiska människor!
Marie och Rikard vet jag ju är kompetenta utöver det vanliga.
Nu ska jag också lära känna Eva som är ny matematikutvecklare för gymnasiet. Välkommen Eva!
Och professor Joakim Samuelsson har jag samarbetat med en del under några år men nu ska det bli riktigt nära samarbete. Han ska leda vårt matematikprojekt under hela detta läsår. Välkommen Jocke!


                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             
Joakim har många publikationer på sitt samvete =) och  Den skicklige matematikläraren från 2013 är en rapport som han ganska ofta berättar om. Han skriver där om vad han sett när han suttit med i ett klassrum och observerat en matematiklärare som varit omtyckt av elever, föräldrar, kollegor och rektor.
Här finns en hel del att fundera över och samtala med sina kollegor om. Till exempel sa läraren aldrig att något var svårt, utan frågade eleverna: Varför är den här uppgiften lättare än den där?

Den skicklige matematikläraren

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 14 juni 2018

Matematik kan vara "mindblowing"!

När terminen nu är slut är det dags att summera och reflektera. Ibland dyker också ett och annat guldkorn upp i minnet när man tänker tillbaka. Jag tänkte berätta om ett som skedde under vår skolas Mattevecka i mars. 

Under den veckan ordnas en massa matematiska aktiviteter varav en är att det sätts upp lite kluringar i korridoren på väg mot matsalen. En av dessa kluringar var att med hjälp av de fyra räknesätten placera ut likhetstecknet så att det stämde. Jag tyckte det var en bra uppgift för mina elever i årskurs 3 att ha som startaktivitet på en matematiklektion. Som ni ser så hittade mina elever en del olika lösningar på:
1000  400  400  1000

Men det var när vi kom till
18  2  1  20  2  1 
Jag antecknade mina elevers lösningar på Smartboarden.
som det blev riktigt intressant. En flicka hade lösningen ni ser till höger. Frågan var given: Stämmer hennes lösning? 
En elev förklarade sakligt att 18+2=20 och 20-1=19 och 19-20 går inte så den stämmer inte. Eleven fick medhåll från flera andra elever. Jag kontrade med att hennes lösning faktiskt stämde. "Va, hur kan det göra det? Rikard, nu får du förklara!" Efter min, som jag tyckte, lite taffliga förklaring med hjälp av tallinjen längst ner på bilden utbrister en elev exalterat: "Wow, alltså, det där var helt mindblowing!"

Jag tar med mig det där att matematik faktiskt kan vara helt mindblowing!

Därmed önskar jag alla läsare en skön sommar!

Rikard Gustavsson















onsdag 6 juni 2018

Avslut men också nystart!

Bild från Math.se
Terminen närmar sig sitt slut och årskurs 9 ska lämna oss! Vi tränar in i det sista :-)
Det är bra att kunna konjugatregeln och kvadreringsreglerna när man ska gå teknikprogrammet. För den som ska in på fordonsprogrammet kanske division med decimaltal och förlängning av bråk är färdigheter som behöver repeteras.
För det behöver faktiskt repeteras!

En elev frågade häromdagen om jag fick undervisa på universitetet. Jag berättade om den matematik jag läst, visserligen universitetsmatematik, men definitivt inte så att jag skulle kunna undervisa där. Och att kunnandet tyvärr hamnat långt bak i minnet. Det skulle behövas mycket repetition och säkert också undervisning för att jag skulle klara den igen =)



Bild från Skolverket
I tisdags pratade vi om vikten av att få betyg på kurs 1 i matematik på gymnasiet.. Det betyget hänger ju med hela gymnasieperioden, och påverkar det slutliga betyget.
Eleverna börjar tänka framåt... hur många mattekurser ska jag läsa?
Så himla kul att de nu ska vidare!






Och samtidigt börjar jag tänka på den nystart som blir i augusti! Nya elevgrupper, nya utmaningar och nya mål. Min mattekompis Marie frågade för en tid sedan: Hur tar din skola emot elever som har betyget F i matematik? Hmmm, hur gör vi? Är det tydligt uttalat? Eller?
Regeringens proposition "Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser", verkar nu få tillräckligt stöd för att gå igenom. Det betyder att det blir nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet. Syftet är att en elev i behov av stöd, tidigt ska få sådant stöd utformat utifrån det individuella behovet.


Men det finns elever i årskurs 7 och 8 som också behöver stöd! Och det tidigt på terminen, innan de har kört i diket.
För tänk så mycket tid och kraft som behövs för att bärga och plåstra om!
Det behövs en plan =) dags att börja!





Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie





fredag 1 juni 2018

Hur digitaliserad är jag?

Häromdagen provade jag Lika för lärare för första gången. Vilket spännande verktyg!
LiKA, it-tempen för lärare är ett verktyg som ska vara ett stöd i ditt eget digitaliseringsarbete. Verktyget är till för  dig som är lärare.  Det är ett skattningsverktyg som bygger på hur man själv värderar och bedömer sin digitala lärarvardag - en skattning som mynnar ut i ett förslag till handlingsplan med tips på olika aktiviteter.
Ni kan titta på en liten film  




När man har gjort självvärderingen och svarat på ganska många frågor så genererar verktyget ett spindeldiagram. Så här ser mitt första ut =) Kompetensutveckling är min bästa kategori medan Användning är den sämsta =(
Men man behöver inte misströsta för man får hjälp direkt!














För varje kategori och fråga finns nämligen ett förslag på hur man kan gå vidare för att bli mer kompetent och kunnig inom just det området! Här får man rådet att prova Sketchup, Tinker och Algodoo. Så det är bara att köra igång!

Tjingeling Digitalisering
från Britt Marie

torsdag 24 maj 2018

Digitalisering, algoritmer och programmering


Nu finns vår personaltidning Strömvirveln på nätet =)
Årets första nummer handlar mycket om digitalisering, och i en artikel är Fredrik Löfgren intervjuad. Samma Fredrik som leder vår matteklubb Matteakademien för barn som är särskilt intresserade av matematik.
Strömvirveln


Bild ur tidningen Strömvirveln

I artikeln säger Fredrik att många av de yrken som finns idag, kommer att ersättas av robotar i framtiden. Men också att robotar i många fall tar bättre beslut än människor eftersom de alltid är objektiva.












Bild från tidningen Ny Teknik
I mars var Fredrik tillsammans med två andra robotutvecklare i Chicago och presenterade sin bokstavs-älg! En 3d-printad älg som kan skriva och som också kan lära barn att skriva. Den är tänkt för barn med autism som har lättare att interagera med robotar än med människor.

Älgen var deras bidrag till en studenttävling som hölls under konferensen Human-Robot Interaction och den var så bra att den vann!
Ni kan se en kort film på Youtube om älgen

Film om LetterMoose





Tjingeling Programmering
från Britt Marie

torsdag 17 maj 2018

Språklig sårbarhet och matematik

Nu i maj sitter jag och många andra matematiklärare och rättar nationella prov. En reflektion jag alltid gör är att vissa elever inte har förstått vad som efterfrågas i textuppgifterna och därmed svarat på något annat än frågan och detta trots att det i lösningen syns att de förstår och behärskar matematiken i uppgifterna.
PRIM-gruppen, som tillverkar de nationella proven i matematik, har nog gjort en liknande reflektion då de skriver följande i sina Bedömningsanvisningar för åk 3.

Utprövningar har visat att när det gäller problemlösning kan svarsraden hjälpa elever att sammanfatta sin lösning, men den kan i vissa fall vålla besvär vid bedömningen. Det beror på att det eleven visar i lösningen inte alltid överensstämmer med det som eleven skriver på svarsraden. I de fall då svaret framgår av lösningen och inte är detsamma som det som står på svarsraden, bortser bedömningen från det som står på svarsraden.


Anna Eva Hallin
Om du vill få mer förståelse för språklig sårbarhet kan du på forskningsbloggen läsa Eva Hallins, logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, inlägg "Matematik - ett av skolans språktunga ämnen". Det handlar om hur matematiska prestationer och språklig förmåga hänger samman i tre olika elevgrupper: elever med språkstörning, flerspråkiga elever med engelska som andraspråk med typisk språkutveckling, och enspråkiga elever med typisk språkutveckling.

I en språktung och symboltung uppgift (likt "vanlig" matematik i skolan) presterade de enspråkiga eleverna bäst men fick de flerspråkiga eleverna göra samma test på sitt hemspråk försvann skillnaderna mellan dem och de enspråkiga eleverna.

I språklätt och symboltung uppgift presterade eleverna med språkstörning signifikant lägre än de två andra grupperna.

I språklätta och symbollätta uppgifter fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Detta betyder alltså att flera grupper med elever riskerar att prestera dåligt i matematik på grund av språkliga svårigheter och svårigheter med att lära in nya symboler och inte på grund av matematiska svårigheter.

Här finns hela det läsvärda inlägget:
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2018/5/14/matematik


Rikard Gustafsson









lördag 5 maj 2018

Välkommen till mitt matematikklassrum!

Brukar du besöka dina kollegor i deras klassrum? Inte så ofta kanske. 
Förra veckan var jag inbjuden till ett matteklassrum på en annan skola. En modig kvinna som sa: Kom och besök min undervisning. Vilket förtroende och samtidigt vilken stolthet det fanns i den inbjudan! Tack för att jag fick komma!

I veckan träffade jag en grupp lärare som tidigare deltagit i forskning. Vi diskuterade vad de ville göra för att fortsatt utveckla sin undervisning? "Vi kan besöka varandra" var ett förslag =)


Den här kvinnan har också fått förtroendet att komma till klassrum med matematik i. Hon heter Tuula Maunola och har i forskningssyfte besökt 14 olika klassrum från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Lektionerna har handlat om att lärare introducerar räta linjens ekvation.
Hon har sedan analyserat alla de inspel som eleverna gjort under dessa lektioner, 184 stycken!
Det hon sedan tittat på är hur lärarens behandling av elevinspelen påverkar elevernas möjligheter att lära sig.
Tuula menar att hennes avhandling ger två nya svar på frågan varför vi ska lyssna på eleverna.
Detta kan man läsa i Skolportens intervju med henne:

"Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt. 
Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!" 
"Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med."
Hur mycket låter det i ditt klassrum =) Vilka inspel finns? Och hur bemöter du dem?

Tuulas avhandling


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

fredag 27 april 2018

Matematik på fritiden


I måndags var det återigen träff i matteklubben Matteakademien. Vår ledare Fredrik hade förberett ett arbete kring andra talbaser och eleverna jobbade med binära, oktala och hexadecimala talsystemen.
För den som går i årskurs 2 och 3 var ju det verkligen en utmaning =0
Men när barnen förstått mönstret i det binära talsystemet fanns det ingen stopp för deras energi. Här ser vi en pojke som kommit till talet 95 som skrivs 1011111 i det binära.
När träffen var slut frågade flera barn: " Får vi ta hem våra häften och fortsätta skriva tal?"
Man kan ju inte annat än säga JAAA =)




Och om man vill vara matematisk även på sommaren, ska man anmäla sig till Mattekollo i Värmland.

Så här beskrivs verksamheten på hemsidan:
På Mattekollo lär vi ut matte som man inte kommer i kontakt med i skolan. Vi tittar på grafteori, kombinatorik, talteori, geometri och anknyter detta till programmering. Vi lägger stort fokus på den muntliga aspekten och i en stor del av undervisningen jobbar barnen tillsammans och diskuterar och löser problem. Vi har hög ledartäthet för att kunna möta alla barn på deras nivå och låta dem utmanas. Förutom att lära sig matte lär vi ut programmering och bygger robotar. Under lägrets gång får man arbeta med ett projekt inom programmering eller matte, ett exempel är en modell av en självbalanserande segway. Idrottspass hålls varje dag och på kvällarna är det fullspäckat med roliga spel, lekar och andra aktiviteter.

mattekollo.se/


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

lördag 21 april 2018

Var aktiv med matematik!

Vi har ju tidigare skrivit om projektet Taljakten och en av forskarna som är med där heter Jessica Elofsson. Det var faktiskt hon som hittade på namnet Taljakten! Jessica disputerade 2017 med avhandlingen Children’s early mathematics learning and development.
I en intervju i Skolporten berättar hon om de viktigaste resultaten hon kom fram till. Hon har tittat på när förskolebarn 4-6 år spelar olika spel,både brädspel och olika slags kortspel, och funnit att enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Men att olika slags spel påverkar kunskaperna på olika sätt. 



Bild från Jessicas avhandling




De linjära spelen utvecklar barnens förmåga att uppskatta tal på en tallinje. Men cirkulära spel stimulerar barnens kunskaper att identifiera tal och siffror. Och spelar man Bingo eller memory med barnen så kan det stötta deras förmåga att räkna både fram- och baklänges.
Så budskapet är: Spela spel, men de ska vara numeriska av något slag. 
Ni kan läsa intervjun via länken.
Jessica är också engagerad i arbetet med att ta fram bedömningsstöd i matematik för förskoleklass. Detta ska vara klart till hösten 2018, och är då obligatoriskt att använda.











På min skola jobbar vi med SOL detta läsår. Och vid senaste träffen fick vi prova att göra skärmkorsord. Det var jätteroligt! Så jag gjorde ett med geometriska begrepp till mina elever. Har inte hunnit använda det, men jag tror att det kommer att skapa muntlig aktivitet.
Prova att göra ett du också om du inte redan gjort det. Det är plättlätt =)
Jag har länkat till en film där Maria, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk,fyra minuter visar hur man gör. Sen är du igång!


Skapa skärmkorsord


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie


fredag 13 april 2018

Norrköpings kommun satsar på matematik

SKL har, tillsammans med NCM, bjudit in Norrköpings kommun att delta i ett unikt projekt Styrning och ledning - Matematik.  Tillsammans med NCM ges kommunen möjlighet att utveckla undervisningsmoduler som täcker huvuddelen av förskoleklassens och lågstadiets matematik. Norrköpings kommun är en av fem pilotkommuner som deltar i satsningen.




Några lärare från kommunen har fått i uppdrag att medverka vid utprövningen av dessa moduler. Utprövningen av modulerna startar redan under höstterminens början. Utprövningen sker med hjälp av de undervisningscykler som beskrivs i Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen. Det känns mycket spännande och inspirerande att vår kommun får vara med och bidra till utvecklingen av matematikundervisningen!

Förhoppningen är att alla som undervisar i matematik i vår kommun i åk F-3 kommer att ha ett stort stöd av dessa moduler i framtiden.

Jag kommer säkert att få anledning att återkomma till denna satsning här på matematikbloggen.

/Rikard Gustafsson








torsdag 5 april 2018

Matematik på lovet

På lovet kan man välja många olika aktiviteter =)
Jag har valt att umgås med en fyraåring. En fyraåring som vaknar extremt tidigt =(
När han klockan 04.12 tyckte att det var färdigsovet men ingen vuxen ville gå upp, låg han och ramsräknade. Ett, två, tre...tolv, tretton, fjorton, sexton! Sen låg ju jag och funderade på vart femton tog vägen?

Sen har jag också valt att titta på några inspelade föreläsningar från Matematikbiennalen 2018. Och den här killen gillade jag!
Han heter Mathias Norqvist och forskar vid Umeå Universitet. Hans föreläsning heter "Att få veta eller upptäcka".
Den handlar om hur man bäst kan arbeta för att elever ska utveckla problemlösnings- och resonemangsförmågorna i matematik!







Han börjar med att prata om matematik som en vetenskap för problemlösning (NE) och en reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11)
Men om man tittar i de flesta läromedel så är uppgifterna till 70 % imitativa. Det finns ett exempel överst på sidan och kan man härma det kan man också lösa uppgifterna.



Mathias har tillsammans med sina forskarkollegor gjort en undersökning på gymnasieskolan. Professor Johan Lithner har definierat två resonemangstyper

  • imitativa resonemang är memorerade eller algoritmiska och kräver ingen förståelse av det matematiska innehållet.
  • kreativa resonemang skapar eleven själv
Eleverna delades in i två grupper. Den första gruppen fick uppgifter där det fanns med en formel för hur man skulle lösa uppgiften medan den andra elevgruppen inte fick denna information utan fick skapa sina formler själva.Man arbetade 45 minuter med uppgifterna och efter en vecka fick eleverna ett test. Då skulle de försöka minnas den formel de fått eller själva formulerat samt lösa en uppgift där denna formel behövdes.


Här ser ni ett intressant resultat. De gröna staplarna visar de elever som tillhörde den grupp som INTE fick en formel. De lyckades inte lika bra under träningen, men när det var test kom de ihåg mycket bättre! Och det visade sig också att de svagaste eleverna var de som tjänade mest på den här metoden, högra bilden.


Mathias avslutar med att visa denna bild:



Titta gärna på programmet, 44 minuter långt, kan bli ett bra diskussionsunderlag på en ämnesträff!
Automatisera talfakta är viktigt, men sen ska kunnandet användas i problemlösning och resonemang!


Att få veta eller upptäcka?


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie











fredag 23 mars 2018

Aktionsforskning matematik

I tisdags var det så dags för vår avslutningskonferens i samarbetet med Linköpings universitet och kommun, kring aktionsforskning i matematik!

I entrén Campus Norrköping blev man mottagen av dessa snygga, vänliga och glada matematikutvecklare från Norrköping, Rikard och Marie!





Här ser ni många förväntansfulla lärare som väntar på den första föreläsningen.
Längst fram sitter forskarna, Margareta Engvall, Jonas Bergman-Ärlebäck och professor Joakim Samuelsson.













Inledningen orkestrerades av Kristina Lyngenberg på ett fantastiskt bra sätt. Tack Kristina för att du kunde ge plats åt ett kommunalråd, en dekan, två utbildningsdirektörer och en professor på bara 15 minuter =)


Allt material som skrivits i detta samverkansprojekt finns samlat på en sida på LiU. Och snart kommer det att finnas fler rapporter att läsa där, så håll utkik. Men i väntan på detta tycker jag att ni kan läsa tillsammans med era mattekamrater ur de rapporter som redan finns (7 stycken) Finns mycket att diskutera kring matematikundervisning, och små saker man kan förbättra i sitt eget matteklassrum!
Länk här nedanför.




Matematikprojekt

Tack alla ni som var med och bidrog till att detta blev en jättebra dag!

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie