onsdag 19 december 2018

Matematik i jul

Ta en sväng förbi Visualiseringscenter under jullovet!
I deras nya utställning Decode the Code får du på ett lekfullt sätt utforska och upptäcka hur datorgrafik och visualiseringsteknik skapas. Och vilka matematiska principer som styr detta.



 Eller varför inte slå in dina julklappar på ett matematiskt sätt! Kolla den här filmen =)  Matematiker Katie Stackles visar hur man kan slå in paket! Katie är en engelsk matematiker som föreläser och leder workshops för både vuxna och barn.                                                                                          

Katie har en Youtube-kanal där hon berättar om olika matematiska spel och lekar. Till exempel denna. Om du har fyra kort med en bokstav på ena sidan och en siffra på den andra, såsom på bilden. Hur många, och vilka kort måste du vända för att veta om varje vokal har en jämn siffra på baksidan?


Tjingeling Jul-Hälsning
från Britt Marie

torsdag 13 december 2018

Ämnesinfärgning


Ämnesinfärgning



Hörde nyligen på en föreläsning om hur man kan öka undervisningens relevans kopplat till karaktärsämnen. Föreläsningen gavs av Mathilda Lennermo Selin och Richard Pekkari, som arbetar på Hjalmar Lundbomsskolan i Kiruna. Mathilda är lärare i matematik och arbetar med matematikinfärgning mot fordonsprogrammet där Richard arbetar som lärare i fordonsämnen. 

De berättade om ett mycket stimulerande samarbete som främjat lärandet och motivationen, och hur de tycker att de stärkt matematikens relevans och kunnat ge en bättre helhetsbild av matematikämnet.
Vi fick ta del av flera praktiska exempel tex. beräkningsexempel och problemlösning direkt relaterade till verkstadshandböcker mm. De berättade också om vinster det gav att vara med på varandras respektive lektioner, och att eleverna tyckte att matematiken fick större legitimitet. Både Richard och Mathilda uttryckte att samarbetet kräver en del tid och inhämtning av ny kunskap men också att det gav väldigt mycket. Mycket intressant att lyssna till och visst skulle det vara intressant att besöka dem.

Fahrenheit och Celsius

Formeln för av omvandling av Celsius till Fahrenheit är ett bra exempel då vi jobbar med att ”lösa ut” vissa variabler ur formler i år 1. Det brukar komma upp till diskussion att det beror ju på vilket land man är i…

F = 1,8C + 32            
fungerar ju bra i Amerika, medan  

C = (F- 32) / 1,8        
fungerar bättre i Sverige.

Nästa lektion jobbade vi vidare med mönster i olika former och att hitta sambanden. Ett nytt roligt mönster som vi fick från Bosse Larsson var, se figur.
(Rutorna ska vara lika stora)


Det blev en kul fortsättning på lektionen med formler J

 Skolverket


Skolverket kom i veckan ut med sin rapport ”Utmanande undervisning för högpresterande elever”. Här granskas 23 gymnasieskolor med naturvetenskapligt program.



Till sist ett julklappstips:

David Bodians bok Einsteins största misstag  från 2017.
Bodian har skrivit flera böcker om Einstein liv som privatperson
och som fysiker. Som läsare får vi på ett lättförståeligt sätt följa
Einsteins liv och forskning. En riktigt underhållande bok.


Trevligt jullov! / Eva RoA

torsdag 6 december 2018

Vad gör eleverna för fel egentligen?



En intressant och så jätteviktig fråga att fördjupa sig i tillsammans med kollegor. Vad ser jag för kunnande, missuppfattningar eller tankefel i en lösning. På senaste mattepilotträffen diskuterades den här frågan, lärarna nätverkade och berikade varandra. Tillsammans analyserades elevlösningar, felaktigheter diskuterades och därefter reflektioner kring vilken undervisning eleverna behöver för att kunna lösa uppgifterna rätt.

Kerstin Sjöberg bidrog med sin forskning kring addition i årskurs 2, vilka vanliga
feltyper förekommer när eleverna räknar. Fel hon lyfte fram var svårigheter med talfakta, platsvärde, att eleven läst eller skrivit av fel, procedurfel i en uppställning eller teckenfel. Vill du veta mer om den forskningen så följ länken: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231731/FULLTEXT02.pdf





Hur kan vi göra skillnad med vår undervisning?

Den frågan kan man verkligen tänka stort och smått kring. Att fundera vidare utifrån felaktigheter är ett sätt. Vi får även stöd och hjälp med riktning från matematikforskning, i tidigare forskningsstudier med bl.a Lisa Björklund-Boistrup har vi tagit del av att det är små saker som kan göra stor skillnad. Det tycker jag känns skönt att veta som mattelärare, om jag fokuserar på att utveckla någon liten del av min undervisning kan det ge stor effekt för eleverna.



Vad kan det då exempelvis vara? Att ge eleverna tanketid 3 sekunder eller mer innan jag ber om ett svar, jag kan även tänka kring val av mina uppgifter så att alla elever kan arbeta med dem och att de även ger möjlighet till fördjupning av kunskaper. Så kallade uppgifter med låg tröskel och högt tak. Medvetenhet kring vilka frågor som ställs i klassrummet och hur läraren ställer dem kan även det göra skillnad. Just den sista frågan arbetar en grupp lärare I Norrköping med utveckla i sin undervisning. Lärarna har läst Klassrumsdialog i matematikundervisning därefter planerat och diskuterat tillsammans och nu provar de i sina klassrum. 


Vill du ta del av forskning kring detta så kan du läsa Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt!

Tjingeling forskningspling!
Marie

lördag 1 december 2018

På konferens om Matematikundervisning

I veckan hade jag den fantastiska förmånen att få åka på konferens tillsammans med mina matematikutvecklarkollegor! Konferensen handlade naturligtvis om matematikundervisning och den avslutande talaren var Bosse Larsson. Bosse som i vanliga fall jobbar i Norrköpings kommun =)
Han pratade om vilken syn vi har på lärande. Om vägen till kunskap bara är en svagt lutande uppförsbacke (kanske elevens sätt att tänka) eller om det är en mycket ojämn väg med många hinder och djupa gropar att ramla ner i?
Viktigt att våra elever förstår att det är ansträngande att lära sig men att det går =)


Bosse har skrivit en bok tillsammans med James Nottingham. Boken kom ut i somras och heter Utmanande tankesätt, i den  får vi veta vilka strategier vi kan tillämpa för att skapa ett lärandeklimat där både elever och vuxna väljer utmaningar, anstränger sig och utvecklar sina talanger.
Låter spännande, kanske något att önska sig i julklapp!

På Bosses hemsida Tänk vidare kan du läsa mer om Dynamiskt Mindset och om att bryta tankemönster.

Tänk vidare
 





Citatet från Edvard de Bono har jag snott från Bosses hemsida.
de Bono är brittisk läkare och författare som framför allt är förknippad med tankar kring kreativitet och han är också skaparen av de sex tänkarhattarna.

 Tjingeling Matte-Pling

från Britt Marie

 



torsdag 22 november 2018

MATTEAKADEMIEN


Under vecka 46 hade vi återigen en träff med matteklubben Matteakademien, träffens tema var primtal. Fredrik och  hans praoelev Leonard hade gjort spännande uppgifter på temat. Som hemuppgift fick barnen/ungdomarna med sig uppgiften ”konstruktioner steg för steg” konstruerad av Valentina Chapovalova. Hon är matematiker som driver matteklubben i Uppsala, arrangerar mattekollon både i Sverige och Ryssland, är ordförande i föreningen Matematiksällskapet, undervisar matematikintresserade barn och utvecklar matematikundervisning. Valentina Chapovalova brinner för att sprida matematik.
Valentina har skrivit flera böcker bland annat boken ”Populära problem” som vi gärna arbetar med på matteklubben.











Hemproblem v45         



Populära problem av Valentina Chapovalova


Vi hade också en klipp och vikningskluring som fångade oss alla under kvällen. Jag förberedde ett exempel som tejpades fast för att göra det lite klurigare.


 

Nästa träff är måndagen den 10 december kl 18.00-19.40 sal 20 på Kungsgårds gymnasium. Har ni någon elev som vill ha lite mer utmaning i matematik så får de gärna komma på en träff och känna sig för. Anmälan till Britt-Marie Lindgren, epost: brittmarie.lindgren@norrkoping.se av vårdnadshavare. Föräldrar/vårdnadshavare är välkomna att följa med.


/Eva RoA

fredag 16 november 2018

Primtalstavla

Jag tycker det är roligt att låta mina elever arbeta undersökande om det är möjligt. Av en tillfällighet hittade jag en uppgift som gick ut på att eleven skulle undersöka delbarheten hos tal upp till och med talet 25. Jag tyckte att den uppgiften passade utmärkt att ha som en startaktivitet på en lektion. Mina lektioner börjar oftast med en startaktivitet. Ibland har jag startaktiviteten framme på smartboarden om eleverna vet vad de ska göra men i det här fallet krävdes det först en introduktion.
Så här ser alltid min smartboard ut när eleverna kommer in i klassrummet.
Lektionens innehåll är framme, då många elever vill veta det.
Lektionen inleddes med en introduktion av uppgiften och begreppet primtal.
De lägre talen gick vi igenom gemensamt för att för att sedan diskutera i helklass vad som kommer att hända med de högre talen. Bland annat trodde någon att alla udda tal skulle bli primtal och den fick medhåll från flera andra.

Så här såg Smartboarden ut efter genomgången
Lärgrupperna (se inlägg från 25 september 2016) fick några tal var att undersöka. Det fanns också konkret material till hands för de Lärgrupper som behövde det.
Vi samlade Lärgruppernas resultat av undersökningen på ett stort papper. Antingen skrev de själva eller så bad de mig skriva vad de kom fram till.

Väggdokumentationen av vår startaktivitet - primtalstavlan!
Jag har alltid extrauppgifter i bakfickan till grupper /elever som blir klara snabbt. I den här uppgiften var det först att undersöka om de hade hittat alla sätt talet gick att dela på, t ex 12 eller 20. Nästa extrauppgift var att försöka hitta primtal som var större än 25.

Startaktiviteten avslutades med en helklassdiskussion. Vi diskuterade bland annat om vi kunde se några mönster och att vissa tal gick att dela på många sätt (t ex 24).

Min Exit ticket för den här lektionen var att eleven skulle kunna förklara vad ett primtal är.

Att jag berättar om just den här startaktiviteten har att göra med att det undersökande arbetssättet verkar vara positivt för lärandet och förståelsen av nya begrepp. Jag tyckte att mina elever efter den här lektionen tog till sig begreppet väldigt fort och började använda det i andra sammanhang.

Så pröva gärna att låta era elever undersöka matematiken när det finns möjlighet.

Rikard Gustafsson






torsdag 8 november 2018

Vilken väg väljer vi och våra elever?





Tar vi den mer förutsägbara vägen eller väljer vi den mer okända?

För några veckor sedan fick jag möjlighet till ett samtal med Bosse Larsson, skolutvecklare i Norrköping. Vi talade allmänt om lärande och undervisning och en del även om en ny bok Bosse just gett ut tillsammans med James Nottingham. Ett mycket inspirerande samtal.

I boken ”UTMANANDE TANKESÄTT – utveckla motivation genom ett dynamiskt mindset” får vi veta vilka strategier vi kan tillämpa för att skapa ett lärandeklimat där både elever och vuxna väljer utmaningar, anstränger sig och utvecklar sina talanger.

Kapitel sju handlar om kraften i ”än” , ett begrepp myntat av professor Carol Dweck. Genom att tänka lite associativt har författarna skapat begreppet ”yeti” som används då elever inte klarar en uppgift eller ett ämne ”än” och hur man kan arbeta med det.

Boken är verklighetsnära och ger handfasta tips, idéer och möjlighet till reflektion kring undervisning, lärande och hur vi kan öka motivationen och gynna utveckling. En bok som jag varmt rekommenderar till alla som arbetar i skolan oavsett ålder på eleverna.


Veckan innan höstlovet var det dags för terminens första prov, tack vare kunskapsmatrisen hann jag med rättningen med innan lovet. Proven scannades in och som vanligt rättade eleverna själva sitt prov, ovetandes om sitt resultat. Eleverna är ivriga att se hur det gick och rättningsmallar och lösningsförslag diskuterades på ett aktivt sätt. När eleverna sparade ner sina rättningar så kommer min rättning upp med kommentarer. Det roliga denna gång är att jag uppmanade eleverna att reflektera över provet. Här är några reflektioner:

Jag tycker att detta prov gick ganska bra med tanke på att jag tyckte det här arbetsområdet var svårt att förstå. Jag måste träna på att läsa igenom uppgifterna och verkligen tänka igenom dem innan jag svarar så att det inte blir några fel så.

Jag är inte så nöjd med mitt resultat, eftersom att jag hade velat prestera bättre och fått ett bättre resultat. Till nästa gång ska jag träna på att göra fler problemlösningar, eftersom att det är där som jag tappar viktiga poäng.

Jag är relativt nöjd eftersom jag blev godkänd, men jag gjorde flera enkla slarvfel som påverkade det totala resultatet. Jag behöver bli mer noggrann och kolla över mina uppgifter flera gånger innan jag lämnar in. Om jag inte hade gjort dessa slarvfel tror jag att jag hade kunna nå ett ännu högre resultat.

Helt okej. Slarvade lite med vissa uppgifter. Kan bättre än så här.

Kunskapsmatrisen är ett bra sätt att skapa en dialog med eleverna kring examinationen. Det känns också som något man kan utveckla ännu mer framöver.

/Eva RoA


lördag 27 oktober 2018

Matematik på högskoleprovet

Jag har aldrig gjort högskoleprovet. Har liksom inte behövts men egentligen skulle det vara ganska spännande att prova.
Nedanstående mattefråga var den svåraste under åren mellan 2013 och 2018. Bara 18 % svarade rätt. I genomsnitt svarade 52 % rätt på respektive matteuppgift men denna fråga hade inte ens var femte deltagare rätt på! Skulle du klara den?
Följer du länken under kan du prova på tidigare prov och känna lite på svårighetsgraden.




Jag tror att det är viktigt att som lärare ibland utsätta sig för lite matteproblem. Sätta sig i elevens situation och bli tvingad att TÄNKA och kanske prova olika lösningar, rita en bild, misslyckas men försöka igen!
Detta är månadens problem från NCM. 
Använd det gärna med eleverna men kämpa lite själv först =)


Tjingeling Problemlösning
från Britt Marie



t












torsdag 18 oktober 2018

Arbeta tillsammans med matematiken

Häromdagen frågade jag Marie om hon hade någon språkstärkande övning i matematik. Det hade hon naturligtvis! "Du kan väl prova Fråga- fråga-byt"
Jag började med att prova på lärare =) Det gick alldeles utmärkt. Och dessa lärare har sedan provat aktiviteten med sina elever. Lärarna var nöjda med resultatet och tyckte att eleverna blev mycket aktiva och engagerade i uppgiften!
Vad är det då? Man har kort där ett begrepp står på ena sidan av kortet och förklaringen av begreppet står på den andra sidan. Alla elever har varsitt begrepp och sedan går de runt i rummet och möter någon med ett annat begrepp. Eleven ska försöka förklara det begrepp som kompisen har och vice versa. Om båda är nöjda med varandras förklaringar så byter man kort och går vidare till någon ny klasskamrat. Om någon av eleverna inte är nöjd med den andras förklaring så får den eleven veta begreppets betydelse, men får inte byta kort utan gå vidare med det begrepp man hade. Bättre förklaring av aktiviteten hittar ni om ni följer länken!

Fråga fråga byt


När jag hade tittat på olika aktiviteter från Kooperativt lärande så ville jag prova något i min egen undervisning. Det blev "Arbeta mot ett gemensamt mål".
Eleverna behövde repetera en multiplikationsalgoritm. De jobbade i par och det gemensamma målet var att båda skulle känna sig säkra på hur man gör vid multiplikation med två- eller tresiffriga faktorer i decimalform. Eleverna jobbade mycket seriöst och försökte hjälpa varandra att repetera och skapa förståelse. Och aktiviteten avslutades med att alla fick beräkna en multiplikationsuppgift, de fick olika uppgifter på lite olika nivåer. Både jag och eleverna var nöjda efteråt och det kändes som att vi utnyttjat varandra som resurser i större utsträckning än vi brukar!


Tjingeling Samarbets-Pling
från Britt Marie

torsdag 11 oktober 2018

Mönster i förskoleklass


I veckan har jag träffat elever i förskoleklass, jag fick möjlighet att vara med när eleverna arbetade med mönster. Så härligt att möta nyfikna intresserade elever som arbetade med att upptäcka och utforska mönster. Diskussion och resonemang kring vilken regel som gäller för just det här mönstret? Och hur ska mönstret fortsätta? 
Arbetet startade med att lägga vackra höstlöv i ett mönster, att urskilja färg, som två ljusa löv och ett mörkare var enkelt för eleverna att se. Lite svårare blev det när löven lades med skaft ner, skaft upp, skaft ner och så vidare. Regeln knäcktes efter en stund och arbetet fortsatte, nu byggdes det mönster med stavar. Lätt tyckte eleverna!


 Dags för mönster med ljud, klapp, klapp stamp; klapp, klapp, stamp. Alla elever arbetade tillsammans med att fortsätta mönstret. Spännande att höra när en elev gjorde kopplingen till stavarna de nyss byggt med.
Det är ju samma som vi nyss byggde”

Kan man göra mönster med hela kroppen då? 
Det blev lite svårare att få till upprepningar, men många av eleverna lyckades även med denna uppgift.

Varför tränar man på mönster?
Inom matematiken är mönster en regelbunden upprepning. Att förstå mönster och dess uppbyggnad är början till algebraiskt tänkande.

Mönster är en del i Skolverkets nya kartläggningsmaterial för förskoleklass, är du intresserad av att sätta dig in i materialet tillsammans med andra förskollärare är du välkommen att anmäla dig till en workshop den 29/10 eller 15/11. Anmälan görs på Norrköpings kommuns Intranät.

Tjingeling mönsterpling!

Marie

onsdag 3 oktober 2018

Jag gillar matteböcker!

Jag har många matteböcker =) av olika kategorier. Och jag gillar de allra flesta. Jag tycker mycket om min lärarhandledning. Den tillför verkligen något som hjälper mig i mitt undervisningsupplägg. Jag får tips om filmer och annat material jag kan använda, olika aktiviteter för elevernas inlärning, vad som är viktiga förkunskaper inom ett område, syftet med olika uppgifter och material för både färdighetsträning och utmaningar. Hur ser din lärarhandledning ut?
Kanske man borde titta på lärarhandledningen först innan man bestämmer sig för ett nytt läromedel?


Sen gillar jag böcker som lärare skriver för att inspirera och stötta andra lärare. Som till exempel Sabine Louvet, matte- och NO-lärare men också programledare för UR-programmet Kalkyl.

Hon har skrivit denna bok "Stärk det matematiska självförtroendet" där hon delar med sig av sina idéer kring hur man kan använda enkla digitala verktyg för hjälpa eleverna få syn på sitt lärande.
Du kan läsa mer om Sabine om du följer länken.

Sabine louvet om matematikundervisning




Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie








onsdag 26 september 2018

Lösa svåra matteproblem

 Två dagar i veckan startar min matematikundervisning redan 7.30.
Då kommer elever från årskurs 9 som känner att de behöver stärka sina matematikkunskaper lite ytterligare.
Tolv elever satsar på sig själva och ämnet så tidigt på morgonen. Och det är fullt fokus på matematiken!




På den blankett där eleverna fick berätta lite om sig själva fanns en rad: Jag vill berätta...
Där får jag veta om elever som blir nervösa vid prov, elever som känner att de aldrig varit bra i matematik och elever som har koncentrationssvårigheter.
Men också en elev som vill lära sig lösa svåra uppgifter!
Jag ska göra mitt bästa för att alla elever ska känna att de kommer vidare i sina matematikkunskaper!



Det här är ingen riktig intensivundervisning. Det är lite extra tid till eleverna. Men om du vill läsa om intensivundervisning med äldre elever kan du följa denna länk!
Intensivundervisning i matematik







Tjingeling Morgonräkning
från Britt Marie

onsdag 19 september 2018

Spännande matematikproblem

 Det är roligt med matematikproblem! Och när man löst ett problem vill man gärna dela med sig av sin lösning. Så var det för den här tjejen som var med på Matteakademien för första gången förra måndagen. Problemet löd så här: Tre hönor lägger tre ägg på tre dagar. Hur många ägg lägger nio hönor på nio dagar? Lätt hänt att tro att det blir nio ägg =) Men denna unga matematiker ritade och förklarade för oss andra att det minsann blev... Ja, hur många ägg blev det?
Rita är ett mycket viktigt verktyg  vid problemlösning och också när man ska visa andra hur man tänkt.











Om du tycker det är kul med matteproblem, eller du kanske behöver lite utmaningar till vissa elever, då kan du hitta sådana på NCM:s sida Mattetalanger.


Vad sägs om detta: Utgå från ett tal med slutsiffran 4. Addera till detta ett tal som också har slutsiffran 4. Matematiskt skrivs detta 4 + 4  ≡ 8.  Vi fortsätter att addera ett tal med slutsiffran 4 och får då 4 + 4 + 4 ≡  2 . Fortsätter man på samma sätt får man slutsiffrorna 4, 8, 2, 6, 0, 4 … Alla tänkbara slutsiffror kommer tydligen inte med i uppräkningen. 
Undersök vilka slutsiffror som med samma metod kommer att resultera i en uppräkning av alla siffrorna 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

mattetalanger.ncm

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 13 september 2018

Ny som matematikutvecklare



När man byter arbetsplats som lärare blir det tydligt vilken fantastisk yrkeskår vi har. Det finns så många engagerade och professionella lärare runt om i skolorna.
När jag skulle lämna en skola där jag verkligen trivts och arbetat i många år, med fantastiska elever och kollegor, kom tanken upp - är detta ett klokt val? Svaret är ja, de första veckorna har verkligen varit stimulerande och utvecklande.
En del av min nya tjänst i Norrköping kommer att vara som matematikutvecklare mot gymnasiet, ett nytt uppdrag inom kommunen, i linje med matematikutvecklarna mot grundskolan. Nya projekt, uppdrag och kontakter ska utvecklas och startas upp, ett spännande uppdrag. Jag känner mig välkommen i gänget.





En elev i våras kom med följande problem, vi tyckte att det var riktigt kul.
Land A och Land B önskar att gränsen mellan länderna är rak istället för spetsig, hur kan man dra gränsen så att båda ländernas yta fortfarande är lika stor? Till sin hjälp har man penna och linjal.









Eleven löste problemet såhär och frågade, ”kan det vara så här lätt?”. J














//Eva Rognmo Adell


fredag 7 september 2018

Vikten av pedagogiska diskussioner

Joakim Samuelsson på mattepilotträffen.
Ikväll var läsårets första mattepilotträff och att få träffa drygt 50 kompetenta och entusiastiska matematiklärare ger både energi och en känsla av att man vill kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Trots en viss brist på lärare händer det fortsatt mycket kring matematiken i kommunen. Professor Joakim Samuelsson berättade kort om några av de matematikprojekt som genomförs ute på skolorna under det här läsåret.


En av dagens stora punkter var att analysera vårens resultat vilket mattepiloterna gjorde med stort engagemang. Det gjordes många intressanta analyser och goda idéer spreds om vad undervisningen behöver fokusera på för att i slutändan få ett större kunnande hos eleven.

Jämförelse över två skolors resultat på de Nationella proven i åk 3
Och visst har vi mycket att lära av varandra. Jämför bara dessa två skolors resultat. Hur har den "blå" skolan undervisat för att nå så goda resultat på den muntliga delen? Hur har den "gröna" skolan jobbat med problemlösning och så vidare.

Efter en sådan här kväll undrar jag när någon styrande ställning ska förstå vikten av att lärare får träffas och föra pedagogiska diskussioner. Så i dessa valtider vill jag avsluta veckans blogg med ett budskap: Politiker, kliv fram och förbättra villkoren för den svenska lärarkåren - NU!!

Rikard Gustafsson

söndag 2 september 2018

Matematik är lätt!

 När jag träffade en ny klass i början på terminen gav jag dem några frågor att besvara skriftligt.
En fråga var: När tycker du att det är svårt med matte? Dum fråga, jag borde ju ha frågat: När tycker du att det är lätt med matte?
Men det gjorde jag inte =(
Jag observerade eleverna medan de skrev och jag såg en elev som verkligen såg bekymrad ut, det blev djupa veck mellan ögonen. När jag senare läste hens svar stod det: ??? Inget har varit så svårt i matten än. 

Och nedanför hade eleven ritat och skrivit följande:
I love MATHS
femton decimaler på pi
Pythagoras sats
en cirkel med diameter och radie
samt talet fem i det binära talsystemet!
Här gäller det att möta eleven med utmaningar och ny matematik!




Och ni som har möjlighet: Ta en djup titt in i en solros!
Fröna sitter som i spiraler och det finns spiraler som går både åt vänster och höger. Bara det är ju fascinerande! Men antalet frön i en sån spiral finns alltid i Fibonaccis talserie. Spiralerna består av 21, 34 eller 55 frön!
Vill ni höra lite mer om Fibonacci från en engagerad matematiker titta på detta TED-talk. Det är den amerikanske matemagikern Arthur Benjamin som talar inspirerat kring Fibonacci och vilka fantastiska samband som finns i talserien!

Magin i Fibonaccis talserie!



Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie




fredag 24 augusti 2018

Matematikprojektet har startat!

Mina jobbarkompisar och jag =)
Så roligt att få börja en ny matematiksäsong i sällskap med dessa fantastiska människor!
Marie och Rikard vet jag ju är kompetenta utöver det vanliga.
Nu ska jag också lära känna Eva som är ny matematikutvecklare för gymnasiet. Välkommen Eva!
Och professor Joakim Samuelsson har jag samarbetat med en del under några år men nu ska det bli riktigt nära samarbete. Han ska leda vårt matematikprojekt under hela detta läsår. Välkommen Jocke!


                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             
Joakim har många publikationer på sitt samvete =) och  Den skicklige matematikläraren från 2013 är en rapport som han ganska ofta berättar om. Han skriver där om vad han sett när han suttit med i ett klassrum och observerat en matematiklärare som varit omtyckt av elever, föräldrar, kollegor och rektor.
Här finns en hel del att fundera över och samtala med sina kollegor om. Till exempel sa läraren aldrig att något var svårt, utan frågade eleverna: Varför är den här uppgiften lättare än den där?

Den skicklige matematikläraren

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie