torsdag 28 december 2017

Ett nytt år - vad kan vi lära av det gamla?

Veckan före jullovet, måndag 18 december hade vi årets sista träff i matteklubben Matteakademien. Och i denna sena timma i vintermörkret kommer det 13 intresserade och engagerade matematiker från årskurs 2 till 9! De fick lite julproblem att bita i och det gjorde de med liv och lust



Det här var startuppgiften :O
Och den behövde vi få hjälp med för att reda ut!
Men till slut landade vi i
Merry Christmas




Nu är julen över och jag önskar er alla ett gott slut på 2017.
Men framför allt hoppas jag att du har möjlighet att göra en analys av och en reflektion över det år som gått. Vad har fungerat och ska tas med in i det nya året? Vad har inte fungerat och ska följaktligen bort?
Hoppas att du får ett mycket spännande och matematiskt nytt år 2018!

☆☆☆☆☆

💝


Tjingeling Nyårs-Pling
från Britt Marie

fredag 15 december 2017

Dialog i matematikundervisningen del 2


Jag har tidigare skrivit  om Skolforskningsinstitutet Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.

I översikten beskrivs fyra nyckelfaktorer; 
1 Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs; 
2 Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer; 
3 Vem som bidrar med matematiska idéer; 
4 Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang. 
För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet.
Man betonar att förändring av matematiska samtal i klassrummen tar tid och att forskningen inte ger några enkla svar på hur lärare kan gå tillväga, men lyfter fram lärarhandlingar med potential att engagera eleverna i utforskande samtal.

Lärare kan genom olika handlingar – de exemplifierar, förstärker, omformulerar – successivt etablera gynnsamma sociala normer i klassrummet. Genom att synliggöra vad som är förväntade beteenden i dialogerna ges alla elever vägledning för hur man resonerar gemensamt. De kan legitimera beteen­den som elever kan känna sig obekväma med, som att be andra elever att motivera sina påståenden, och stödja elever som tycker att det är obehagligt att dela med sig av tankar och idéer som de känner sig osäkra på.
Med öppna frågor lockar läraren eleverna att uttrycka sina skilda sätt att förstå ett problem, varav inget av dem behöver vara fel. Det kan till exempel handla om olika sätt att lösa ett problem, som alla ger samma korrekta svar. Genom lärares handlingar – som att be eleverna motive­ra sina påståenden och lösningsstrategier, jämföra olika lösningar eller utvärdera olika påståenden och lösningsstrategier – kan eleverna stimuleras att utforska matematiken i dessa idéer. I ett utforskande samtalsklimat kan även elevers felsvar användas för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken. I ett sådant klimat ses elevers felsvar inte bara som acceptabla utan också som användbara: de ger möjlighet att omtolka ett problem, ut­forska motsägelser och prova alternativa strategier.




Progressionen i de fyra nyckelstrategierna beskrivs i en matris i forskningsöversikten, den är mycket intressant att ta del av.
Det som är så spännande är att lärare på Gustav Adolfsskolan som arbetar tillsammans med forskare Margareta Engvall använder sig just av den matrisen för att utveckla kommunikation och resonemang i sina matematikklassrum.


Marie



Och så måste vi bara visa den här artikeln i Norrköpings Tidningar. Det går uppåt för kommunens skolor!
Jaaaaaa!

lördag 9 december 2017

Roligt att lösa matematiska problem =)

Häromdagen sa Marie att vi borde lösa lite fler matematikproblem tillsammans. "Det är ju så kul!" Hon hade hittat några spännande bråkproblem i tidningen Nämnaren. 

Årets sista nummer av den tidningen har detta fina omslag! Och som vanligt finns det med en adventskalender med matematikproblem som är utmanande för både lärare och elever. Till exempel: 
Hur kan du med hjälp av 8 åttor, bilda talet 1000? 
Mina elever har kommit på två olika lösningar, kanske finns det fler?










Vill du ha utmanande problem till dina elever kan du välja bland en mängd olika uppgifter som Patrick och Robert på Navestadsskolan arbetat fram till sina elever. Det finns nu en ny länk i länklistan till vänster: Problemlösning med BBB-metoden. Där hittar du elevlösningar på tre olika nivåer, Bra, Bättre, Bäst. Därav namnet!
Här vill också Patrick och Robert att vi utökar problembanken genom att bidra med egna matematikproblem.





Och till sist några elevreaktioner från det muntliga nationella provet i årskurs 9 i år.
"Det var roligt, för man var tvungen att tänka!" Bra omdöme till provtillverkaren!






Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie