Om Matematikbloggen

söndag 24 april 2016

Att ha en särskild förmåga


 Vad innebär det att ha en särskild förmåga i matematik? Ja, inte de fem förmågor som står beskrivna i vår kursplan. Utan att verkligen ha något som inte alla har, kanske en kreativ sida, man lär sig väldigt snabbt, man är nyfiken på att lära sig och inte särskilt intresserad av betyg. På NCM:s hemsida kan ni läsa om Mattetalanger och också prenumerera på ett nyhetsbrev om Mattetalanger.
Mattetalanger

Den här eleven har ritat ett träddiagram som verkligen visar på en estetisk förmåga i matematik.






 I min sjua jobbar vi med statistik. Eleverna fick uppgiften att konstruera en talserie med fem tal där medianen skulle vara 12 och variationsbredden 15. Detta är H:s förslag. De är 80 stycken! Uppe till vänster har H skrivit: 676 olika finns det att göra. Detta är väl en särskild förmåga :-)
Hur utmanar jag H?



På Skolverket finns material som stöd för lärare att hjälpa särskilt begåvade elever. Både filmer och ett studiepaket som lärare kan arbeta tillsammans med.
Särskilt begåvade elever



 Och vill man riktigt fördjupa sig finns det högskolekurser.
Känns som att vinden har vänt.





Tjingeling Särbegåvning
fån Britt Marie

söndag 17 april 2016

Forskning och seminarier

Hur kan man organisera matematikundervisningen så att eleverna ges möjlighet att utveckla sin begrepps-, metod och resonemangsförmåga på ett för eleven intressant och engagerande sätt?
Just det har varit en övergripande frågeställning i ett av kommunens delprojekt med Jonas Bergman- Ärlebäck. Förslag på aktiviteter med tillhörande rapport är i det närmast klar. I forskningen har lärarna arbetat med något som kallas IPAs-Ihopparningsaktiviteter. 

Aktiviteter som bidrar till att undervisningen utmanar, engagerar och intresserar eleverna är väl något som alla mattelärare strävar efter. Både rapporter och aktiviteter kommer snart att finnas tillgängliga på nätet. 

På torsdag har Lisa Björklund-Boistrup en föreläsning på Stockholms universitet, då ska hon berätta om den del av forskningen som hon deltog i.

NCM har en kostnadsfri seminarieserie, vissa av föreläsningarna spelas in så att man kan ta del av dem i efterhand. Jag blev intresserad av ett seminarium som var i torsdags med Ola Helenius, det skulle handla om att lära in och lära ut taluppfattning genom iPad-spel så nu hoppas jag att det filmades så att jag kan se det i efterhand. Kommande program och länkar till inspelade föreläsningar hittar du via den här länken: http://ncm.gu.se/seminarier. Kanske något att se tillsammans  med kollegor med efterföljande diskussion.


 Marie




lördag 9 april 2016

Naturvetenskap - teknik- matematik samarbetar

Nu har Matematikcentrums medarbetare Heléne Berggren startat upp med en kombinerad föreläsning/workshop med innehåll från Naturvetenskap - teknik - matematik !

Deltagarna fick börja med att fundera på om och hur vi kan se de olika ämnena som en helhet i arbetet med våra förskolebarn
Varför är det viktigt att vi som arbetar i förskolan har ämneskunskaper ?
Ska vi inte utgå från barnens frågor ?
Och måste vi då ha ett "rätt "svar ?
Många tankar lyftes upp ..




På Skolverket.se finns strategier som är användbara vid lärande om naturvetenskap, teknik och matematik med barn i förskola, De är så bra så jag skriver ner dem här :

  • Att göra barn uppmärksamma på det som du vill att de ska urskilja och uppmärksamma, genom att sätta ord på det.
  • Att lyssna in och ta tillvara på barnens erfarenheter och göra andra barn uppmärksamma på att de kan bidra till varandras lärande.
  • Att använda tillfällen i vardagen för att utforska hur enkel teknik fungerar och när det kan ges tillfälle att själv bygga och konstruera.
  • Att utmana barn utifrån deras egna erfarenheter, intressen och behov och åsikter och att använda dessa som ett innehåll i undervisningen.
  • Att organisera verksamheten så det blir möjligt för barnen att utvidga sin lek genom att se till att de har tillgång till material och utrustning som bidrar till undersökande i vardagen.
  • Att ge barnen möjlighet att ställa frågor och samtala om det som sker i stunden , men också det som hänt tidigare och det som barnen tror ska hända.
  • Att ge barnen möjlighet att jämföra olika situationer och händelser som är kopplade till det fenomen som är i fokus. Att hitta likheter och skillnader och ge barnen möjlighet att generalisera sina kunskaper till andra situationer.
  • Att både organisera tillfällen där det är möjligt att utforska artefakter,fenomen och händelser i vardagen och att fånga sådana tillfällen som sker spontant i barnens lek.
  • Att möjliggöra systematiska undersökningar genom tillfällen att ställa och testa sina egna hypoteser och även testa andras hypoteser.
  • Att dokumentera urskiljande och utforskande processer tillsammans med barnen och se deras lek och lärande samtal och samspel som viktiga delar i arbetet med detta. Dokumentationen ska göra det möjligt för barn och vuxna att gå tillbaka till olika händelser. men också bidra till att barn och vuxna får nya infallsvinklar på det man har genomfört.
Sedan fick deltagarna prova på ett antal experiment och reflektera över vilka matematik och naturvetenskapsbegrepp de kan få in samt vilka matematiska aktiviteter de använde i experimenten.
Min uppgift var att dokumentera och det var så spännande att höra hur de ställde hypoteser och vilka strategier de använde. Jag återkommer med några bilder längre fram...

I boken Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommunikation en bok som Heléne rekommenderar står följande:
- Om barn ska kunna utveckla ett intresse för och kunskap om det naturvetenskapliga området så är det viktigt att pedagogen är kunnig och engagerad i området. För det är då du har störst möjlighet att utmana och utveckla och problematisera en situation i en viss riktning.(Thulin, Susanne 2015:76-77)

Slutsatsen är väl då att verksamheten i förskolan utgår från ett helhetstänk och att alla ämnen/områden hör ihop som ett kugghjul? Men vi vuxna behöver både bredd och djup i våra ämneskunskaper för att kunna utmana barnen och sätta ord på det de erfar i vardagen. Kanske skulle vara ett stort kugghjul till språket ??


Ett stort tack till Heléne för kunskap, inspiration och kollegialt lärande !
Precis så som syftet är med Matematikcentrum 

Utvärdering från några av deltagarna vid första tillfället 
- Oj va bra med repetition , det här måste jag testa med barngruppen
- Så bra med både teori och praktik , att få testa själv 
-Den bästa föreläsning jag varit på

Hoppas nu att alla kugghjul snurrar på i lagom fart i era verksamheter  
Margot 


lördag 2 april 2016

Programmering och digital kompetens


Det här är Ariel. Hon var och hälsade på på Enebyskolan veckan före påsk. Ariel är en humanoid robot och hon kändes väldigt "mänsklig". När Fredrik (hennes skötare) stod vid datorn och programmerade simultant så hade jag och Ariel en lång dialog Om hennes ålder, vad hon lärde sig i robotskolan och att det är svårt att dansa i kjol! Vid Linköpings universitet finns sex liknande robotar. I somras var de till Madrid för att tävla i matlagnings-VM för robotar. De vann! Med en gazpacho ;-)








Digital kompetens blir allt viktigare i dagens samhälle. Nu har Skolverket på uppdrag av regeringen tagit fram ett första förslag på hur digital kompetens och programmering ska förstärkas och tydliggöras i undervisningen. Man säger att programmering inte ska bli ett nytt ämne i grundskolan utan ingå framför allt i matematik och teknik.


  • I kursplanen i matematik föreslås programmering handla till exempel om att träna eleverna i att skapa, beskriva och följa entydiga och stegvisa instruktioner och att använda programmering för att lösa problem. 

Det slutgiltiga förslaget redovisas för regeringen den 30 juni 2016.




Och nu börjar jag fundera på hur det står till med min egen digitala kompetens? För att inte tala om kompetensen att programmera! Räcker det att kunna få en katt att säga Hej i Scratch? Hmmm, förmodligen inte. Jag kanske borde gå en kurs? Och varför inte prova denna kurs som ges online vid Reading University, som ligger väster om London. Du kanske också vill utöka din digitala kompetens?




Tjingeling Programmering
från Britt Marie