Om Matematikbloggen

torsdag 28 december 2017

Ett nytt år - vad kan vi lära av det gamla?

Veckan före jullovet, måndag 18 december hade vi årets sista träff i matteklubben Matteakademien. Och i denna sena timma i vintermörkret kommer det 13 intresserade och engagerade matematiker från årskurs 2 till 9! De fick lite julproblem att bita i och det gjorde de med liv och lust



Det här var startuppgiften :O
Och den behövde vi få hjälp med för att reda ut!
Men till slut landade vi i
Merry Christmas




Nu är julen över och jag önskar er alla ett gott slut på 2017.
Men framför allt hoppas jag att du har möjlighet att göra en analys av och en reflektion över det år som gått. Vad har fungerat och ska tas med in i det nya året? Vad har inte fungerat och ska följaktligen bort?
Hoppas att du får ett mycket spännande och matematiskt nytt år 2018!

☆☆☆☆☆

💝


Tjingeling Nyårs-Pling
från Britt Marie

fredag 15 december 2017

Dialog i matematikundervisningen del 2


Jag har tidigare skrivit  om Skolforskningsinstitutet Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.

I översikten beskrivs fyra nyckelfaktorer; 
1 Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs; 
2 Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer; 
3 Vem som bidrar med matematiska idéer; 
4 Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang. 
För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet.
Man betonar att förändring av matematiska samtal i klassrummen tar tid och att forskningen inte ger några enkla svar på hur lärare kan gå tillväga, men lyfter fram lärarhandlingar med potential att engagera eleverna i utforskande samtal.

Lärare kan genom olika handlingar – de exemplifierar, förstärker, omformulerar – successivt etablera gynnsamma sociala normer i klassrummet. Genom att synliggöra vad som är förväntade beteenden i dialogerna ges alla elever vägledning för hur man resonerar gemensamt. De kan legitimera beteen­den som elever kan känna sig obekväma med, som att be andra elever att motivera sina påståenden, och stödja elever som tycker att det är obehagligt att dela med sig av tankar och idéer som de känner sig osäkra på.
Med öppna frågor lockar läraren eleverna att uttrycka sina skilda sätt att förstå ett problem, varav inget av dem behöver vara fel. Det kan till exempel handla om olika sätt att lösa ett problem, som alla ger samma korrekta svar. Genom lärares handlingar – som att be eleverna motive­ra sina påståenden och lösningsstrategier, jämföra olika lösningar eller utvärdera olika påståenden och lösningsstrategier – kan eleverna stimuleras att utforska matematiken i dessa idéer. I ett utforskande samtalsklimat kan även elevers felsvar användas för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken. I ett sådant klimat ses elevers felsvar inte bara som acceptabla utan också som användbara: de ger möjlighet att omtolka ett problem, ut­forska motsägelser och prova alternativa strategier.




Progressionen i de fyra nyckelstrategierna beskrivs i en matris i forskningsöversikten, den är mycket intressant att ta del av.
Det som är så spännande är att lärare på Gustav Adolfsskolan som arbetar tillsammans med forskare Margareta Engvall använder sig just av den matrisen för att utveckla kommunikation och resonemang i sina matematikklassrum.


Marie



Och så måste vi bara visa den här artikeln i Norrköpings Tidningar. Det går uppåt för kommunens skolor!
Jaaaaaa!

lördag 9 december 2017

Roligt att lösa matematiska problem =)

Häromdagen sa Marie att vi borde lösa lite fler matematikproblem tillsammans. "Det är ju så kul!" Hon hade hittat några spännande bråkproblem i tidningen Nämnaren. 

Årets sista nummer av den tidningen har detta fina omslag! Och som vanligt finns det med en adventskalender med matematikproblem som är utmanande för både lärare och elever. Till exempel: 
Hur kan du med hjälp av 8 åttor, bilda talet 1000? 
Mina elever har kommit på två olika lösningar, kanske finns det fler?










Vill du ha utmanande problem till dina elever kan du välja bland en mängd olika uppgifter som Patrick och Robert på Navestadsskolan arbetat fram till sina elever. Det finns nu en ny länk i länklistan till vänster: Problemlösning med BBB-metoden. Där hittar du elevlösningar på tre olika nivåer, Bra, Bättre, Bäst. Därav namnet!
Här vill också Patrick och Robert att vi utökar problembanken genom att bidra med egna matematikproblem.





Och till sist några elevreaktioner från det muntliga nationella provet i årskurs 9 i år.
"Det var roligt, för man var tvungen att tänka!" Bra omdöme till provtillverkaren!






Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 30 november 2017

Save the date!


I vår är det dags för en avslutande kompetenskonferens i det femåriga aktionsforskningsprojektet som Norrköpings kommun deltar i. Under förmiddagen den 20 mars presenteras erfarenheter och forskningsresultat med hög relevans för lärare. Kunskaper som ska leda till bättre undervisning och bättre möjligheter till lärande i matematik.


Under konferensen erbjuds föreläsningar av följande forskare som varit engagerade i projektet: Lisa Björklund Boistrup, Margareta Engvall och Jonas Bergman Ärlebäck. Medforskande lärare i projektet deltar med miniföreläsningar där de kommer att sprida erfarenheter och lärdomar samt berätta om hur deras matematikundervisning påverkats av forskningen.

På Linköpings Universitets hemsida kan du läsa mer om samarbetet mellan kommunerna och universitet samt ladda ner de rapporter som är skrivna i respektive forskningsprojekt. Följ länken här under.




Så boka in förmiddagen den 20 mars och sprid informationen till andra lärare som är intresserade av matematik.


Marie

lördag 25 november 2017

Lite lätt programmering :-)


 I onsdags eftermiddag var jag på Ljuraskolan och lyssnade till Karin Nygårds som berättade om hur hon blev intresserad av programmering och hur en cykelolycka gjorde att hon fick tid att sätta sig in i programmeringens mystiska och underbara värld.
Man kan tycka både det ena och det andra om de nya skrivningarna i Lgr 11 om digital kompetens, men Karin säger att detta är den "nya" allmänbildningen. Och det måste jag hålla med henne om, åtminstone till viss del.


 Jag hade med mig Karins bok "Koden till digital kompetens" och fick en dedikation! Jag samlar på dedikationer ;-)
Karin har varit med och gjort delar av den programmeringskurs som Skolverket ger och vars beta-version startade i oktober. Kursen kommer att finnas öppen för alla från 8 januari 2018. 
Nu jobbar hon på UR och har spelat in en programserie som heter Programmera mera 2.0.
Där finns åtta filmer med lektionsidéer för elever i mellanstadieåldern. Kan funka med både yngre och äldre elever också. 

På www.karinsuppdrag.se kan man från den första december gå in och titta på en kort film som sedan avslutas med ett uppdrag som är kopplat till programmering. Så här står det på sidan: "Tanken med uppdragen är att de ska kunna göras i klassen, på fritids, på rasten eller hemma, gemensamt eller var och en för sig. Vi tror att det passar bäst för barn på låg- och mellanstadiet, men sånt där är så svårt att avgöra. Alla som tycker att det är kul får vara med, unga som gamla. Man måste inte göra alla uppdrag heller. Det går bra att välja de som känns roligast eller mest spännande."

Tjingeling Matte-Pling från Britt Marie


fredag 17 november 2017

Vilken diskurs råder i ditt klassrum?

För några år sedan kom min son hem från skolan och berättade att han hade fått en matteläxa. Min fråga var, förstås: "Kul, vad ska du lära dig?”. Han tittade frågande på mig och tog upp sin mattebok och sa: ”Jag ska göra dom här sidorna”. ”Ja, ja”, sa jag. ”Men vad är det du ska lära dig?”

Med den inledande episoden i åtanke tänkte jag ägna dagens inlägg åt två olika typer av diskurser som är vanligt förekommande i våra matematikklassrum - uppgiftsdiskursen och lärandediskursen. Om uppgiftsdiskursen står det följande att läsa i en av Matematiklyftets texter.

En vanligt förekommande typ av undervisning kan lite förenklat beskrivas som att den går ut på att eleverna skall lära sig metoder för att lösa vissa typer av uppgifter. Oftast arbetar eleverna med att lösa uppgifter i sin lärobok på egen hand.

Övervinn dragningskraften!
I uppgiftsdiskursen tolkar jag också in "görandet" som en viktig del, helst ska det göras många uppgifter där eleven fokuserar på att lösningen ska hittas. I texten från Matematiklyftet står det också att "Uppgiftsdiskursen tycks utöva en slags dragningskraft på eleverna." Jag skulle vilja påstå att den dragningskraften påverkar även lärare som praktiserar, det jag kallar för, en lärandediskurs, en diskurs där lärandet står i fokus.

Under den här terminen har jag kommit i kontakt med lärare som är tydligt påverkade av uppgiftsdiskursen. Här följer en veckoplanering i matematik som jag sprang på härom veckan.

Mån s 92-93 Genomgång+eget arbete
Tis s 94-95 Genomgång+eget arbete
Ons s 96-97 Genomgång+eget arbete
Fre s 98-99 Genomgång+eget arbete

I ett klassrum där en lärandediskurs råder beskriver nog veckoplaneringen vilket ämnesinnehåll lektionerna ska behandla.

I nedanstående åsikter har den där dragningskraften från uppgiftsdiskursen smugit sig in.
En lärare sa: ”Eleverna får så dåligt självförtroende när de kommer efter i matteboken.” En annan lärare menade att eleverna behöver arbeta med uppgifter som de kan så att de känner att de är duktiga. Ytterligare en lärare tyckte att om vi gör för mycket annat (annan matematik än att räkna i boken) på matematiklektionerna kommer vi efter i boken.

Här står det vilket ämnesinnehåll som det
det ska undervisas om ☺
I ett klassrum där en lärandediskurs råder innehåller undervisningen ofta få kvalitativa uppgifter, det vill säga uppgifter med "låg tröskel" och "högt tak" och det innebär alla elever arbetar med samma uppgifter. Alla elever kan därmed delta i den gemensamma diskussionen.
I en sådan uppgift finns det olika nivåer som utmanar alla elever i sitt lärande. En viktig del är hur eleven beter sig  när den inte kan eller inte behärskar ett moment till fullo och fokus riktas därigenom på hur eleven ska göra för att lära sig.
I ett klassrum där en lärandediskurs råder är det det centrala innehållet i kursplanen som avgör vilka ämnesområden som ska behandlas i undervisningen. Boken är bara ett av många redskap som kan användas för att eleverna ska tillägna sig ny kunskap.

Jag anser mig själv praktisera en lärandediskurs som du säkert redan har förstått. Dock har jag själv hört mig säga följande till en elev denna termin: "Det vore bra om du hann klart de här uppgifterna innan rasten." innan jag snabbt omformulerade mig med frasen "Det vore bra om du lär dig hur du ska tänka för att klara den här typen av uppgifter."

Dragningskraften från uppgiftsdiskursen påverkar nog alla matematiklärare (också eftersom de själva troligen har upplevt den typen av undervisning från sin egen skoltid) - i mer eller mindre utsträckning.

Frågan till dig kvarstår dock: Vilken diskurs råder i ditt klassrum?


Rikard Gustafsson





fredag 10 november 2017

Dialog i matematikundervisningen

På höstlovet var jag på Skolforum och deltog i en spännande och intressant pressträff.
Skolforskningsinstitutet släppte sin första forskningsöversikt Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.
Skolforskningsinstitutet är en myndighet under utbildningsdepartementet som verkar för att undervisning i förskola och skola bedrivs på vetenskaplig grund.
Översiktens syfte är att sprida forskningsbaserad 
kunskap som kan underlätta för verksamma lärare gällande att:

v  utveckla och förbättra metoder och arbetssätt
v  utveckla förmågan att göra professionella bedömningar i relation till barns och elevers utveckling och lärande.

Översikten är lärorik, lättläst och inspirerande, läs den! 


Du får kunskap om:
Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiska resonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kän­netecknar lärarens ledning av sådana dialoger?
Den utvalda forskningen beskriver hur lärares och elevers olika roller förändras i riktning mot utforskande samtal. Fyra nyckelfaktorer som har betydelse för hur dialogen gestaltar sig beskrivs:

  •  Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs.
  •  Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer.
  •   Vem som bidrar med matematiska idéer.
  •    Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang.

För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet. Lite mer kring de handlingarna återkommer jag i ett kommande blogginlägg.

För övrigt kan jag nämna att Skolforskningsinstitutet startades 2015 och har delat ut forskningsmedel 2016 och 2017. Forskningsprojektet som vi kallar Taljakten är ett av åtta projekt som tilldelades medel 2016.

 Marie




torsdag 26 oktober 2017

Matematik i forskning, tävlingar och kuber!
















I förra veckan var det pressträff på Katedralskolan i Linköping.
Forskarna Jonas Bergman Ärlebäck och Margareta Engvall berättade om den forskning de bedriver i Linköpings och Norrköpings kommuner.
Två lärare från Gustav Adolfsskolan var med! Titta på inslaget på Svt. Men du får lov att vara snabb för det finns bara kvar till om med fredag 27 oktober.

Svt Öst om matematikforskningen


Dags att anmäla sig till Högstadiets Matematiktävling. Sista anmälningsdag är tisdag 7 november.
Anmälningssidan


För er som undervisar yngre barn finns det också roliga saker att anmäla sig till. It-tävlingen Bebras (bävertävlingen) finns för barn från årskurs 2 till gymnasiet. Man kan gå in och prova uppgifterna även utan att vara med i tävlingen.
Bebras.se/

 På Enebyskolan har vi jobbat med bråk =) Och när eleverna då får arbeta med multilink så kan det bli sådana här skapelser. En jättebra figur att använda för att diskutera del av antal och del av hel.

Nu blir det paus i bloggandet en vecka. Vi ska ha lov och återkommer vecka 45!



Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie
 


torsdag 19 oktober 2017

Skolverket och Wille

 Den här veckan har Skolverket bestämt att den ska vara Digitala veckan!
Varje dag lägger man ut filmer om olika ämnen. Du kan lyssna på generaldirektören, Peter Fredriksson, som pratar om digital kompetens och om det stöd som Skolverket ger. Här finns också poddar, blogglänkar och många filmer. Bara att gå in och bli inspirerad!
Digitala veckan





Det här är Niels. Han är ute på turné, nämligen Skolverkets programmeringsturnè.
Niels jobbar hos RISE, Research Institutes of Sweden och är under turnén engagerad av Skolverket för att få lärare inspirerade att arbeta med programmering i skolan!
Niels är duktig på att inspirera och motivera, det kan jag intyga som fick vara med vid ett konferenstillfälle i Linköping



























Wille går på Enebyskolan och detta är Willes resultatpapper. Han har jobbat med att träna på förståelsen för de små rackarns decimalerna, som är så luriga!
Med hjälp av två tärningar, en med siffror och en med tiondelar, hundradelar och tusendelar, skulle han färglägga ett arbetsblad. När man fick 5 + hundradel, betydde det att man skulle färglägga fem hundradelar av arbetsbladet osv. Det gällde att fylla bladet precis. Wille såg att han saknade 3 tusendelar inför sista slaget med tärningarna. Han fick 3 tusendelar! Han skulle addera sitt resultat, 0,997 med sina nya tusendelar. Jag frågade: Wille vad får du för tal när du adderar? Hmmm, säger Wille, det är så många siffror! Vi fick använda miniräknaren för att reda ut att resultatet blev 1...

Tjingeling Räkningfrån Britt Marie


fredag 13 oktober 2017

Matematik i förskoleklass och programmering

55 förskoleklasslärare samlades under studiedagen
för att fortbilda sig i matematikundervisning.
Jag och min kollega, Marie Ringborg Lindgren, hade en programpunkt på studiedagen förra veckan - Matematik i förskoleklass. Innehållet behandlade, förstås, de nya skrivningarna om matematik i Lgr 11 för förskoleklassen. För er som inte har koll på de nya skrivningarna står det följande i syftestexten:
"Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem,"
Som ni ser är det samma samma förmågor som skall utvecklas som i åk 1-9 med en skillnad - i förskoleklass nämns inget om den förmåga som brukar kallas procedurförmågan eller metodförmågan. Det är väl den förmåga som matematiklärare, historiskt sett, har ägnat lite väl mycket tid åt...

Vem ska bort? Varför?
Ett sätt att träna resonemangsförmågan.
Förmiddagen bestod av en blandning mellan föreläsning, diskussioner och workshops. Förskoleklasslärarna fick bland annat prova att arbeta med logiska block, spela tärningsspel, Lattjo Lajban-lådan och lösa problem med hjälp av tanketavlor. Det var mycket aktivitet och sett stort engagemang under denna förmiddag!

Mitt intryck är att det redan görs väldigt mycket bra matematiska aktiviteter ute i våra förskoleklasser och att dessa aktiviteter behöver spridas mellan enheterna. Det finns också ett behov av att träffa likasinnade och diskutera matematik.

Som ni säkert vet har skolverket på uppdrag av regeringen gjort ändringar Lgr 11 för att digital kompetens och programmering ska förstärkas och tydliggöras. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan sedan den 1 juli 2017. Man kan ladda ner den reviderade versionen av Lgr 11 där ny text är röd och understruken och borttagen. text är röd och överstruken. Jag tycker den är väldigt tydlig om man vill se vilka förändringar som har gjorts. Följ den här länken om du också vill läsa om förändringarna i styrdokumentet:

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261815!/lgr11.pdf


I måndags var jag på skolverkets konferens Programmering i matematik och teknik i grundskolan i Linköping. Matematik och teknik är de två ämnen där programmering tar plats i det centrala innehållet. I matematik har programmering lagts till under Algebra.

Skolverkets syfte med konferensen var att informera, inspirera och motivera.
Skolverket informerade bland annat om att de nya skrivningarna har medfört att det ska göras tillägg Algebramodulen i Lärportalen (tidigast klart januari 2018).
De informerade också om att det startas högskolekurser på 7,5 poäng om programmering för lärare under hösten (vecka 44) och våren.
Lisa Söderlund från Kodcentrum var där för att inspirera till programmering i skolan och hon var inspirerande. Här kanske ni också kan bli inspirerade:

 https://www.kodcentrum.se/koda-i-skolan



En micro:bit
På eftermiddagen var det workshops och nu känner jag mig motiverad att börja med programmering i min klass. Nu vet jag att det finns ett språk som heter Scratch och det kunde få dioderna på min micro:bit att följa min minsta vink (eller kod i alla fall).
Nedan finns länken.

https://makecode.microbit.org/#


Här är länken till de uppgifter vi fick försöka att lösa.

http://tiigbg.se/koda/material/

Från konferens tar jag i alla fall med mig de tre ledorden: informera, inspirera och motivera. Jag tror nämligen att de kan vara användbara i något annat sammanhang. Jag kan just nu bara inte sätta fingret på det...

Rikard Gustafsson

lördag 7 oktober 2017

Lärande kopplat till känslor




Sedan 1994 har Internationella lärardagen firats den 5 oktober. I år fick jag ett SMS. Det var visserligen från en vuxen kvinna som jag hjälpt med ett översättningsarbete. Men jag blev glad i alla fall! 
 Ett par år senare, 1996 började jag läsa matematik. Det var jättesvårt! Jag hade inte pluggat matte sedan gymnasietiden och det var 24 år sen, alltså var jag ganska ringrostig. Under 1,5 år levde jag med ett ständigt matematikövande. Förstod inte allt, härmade en hel del, men lärde mig också mycket. Bland annat detta som ni kan se på bilden. En uppgift på tentan om Linjär algebra. En uppgift som jag hade full pott, 3 poäng på!

MEN... jag kan det inte nu =(
Ett fenomen vi behöver förhålla oss till i matematikundervisningen.
Det är viktigt att våra elever får hålla igång sin matematik hela tiden. Vi behöver hela tiden koppla ihop matematiska begrepp över gränserna mellan olika centrala innehåll. Lite Algebra i Geometrin, lite Statistik i Samband och förändring och Taluppfattning hela tiden! Och Problemlösning kopplad till varje annat område =)




I årets första nummer av tidningen Origo kan man läsa en text som handlar om Matteångest. Där fanns också förslag på hur man ska göra för att eleverna inte ska få matteångest. Ni kan läsa Derek Haylocks 10 tips om ni följer länken. Många känner vi igen: 
Undervisa för meningsfullt lärande och inte procedurräkning, 
Begränsa inte matematiken till rätt eller fel,
Välkomna misstag, 
Ge tid att tänka!
Origo

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 28 september 2017

Vår utbildningsdirektör är mattelärare!

Sofie Lindén är Norrköpings kommuns utbildningsdirektör. Och hon är också mattelärare! Sofie har en blogg där du nu kan se en film där hon beskriver vårt gemensamma uppdrag med alla barn från 1 - 20 år.


Utbildningsdirektörens blogg



 I filmen visar Sofie de fem nyckelord som ska genomsyra vårt arbete med barnen i Norrköping. Och åtminstone tre av dem passar väldigt bra in även på matematiken och vår Handlingsplan.












  • Vi ska göra det tillsammans och se till att det blir bra övergångar för varje barn.
  • Vi ska fundera över vad som är en framgångsrik undervisning, alltså reflektera över när det inte fungerar så bra och ändra i sådana lägen. Och utmana och stötta barnen utifrån deras behov.
  • Vi ska ha höga förväntningar på alla barn, på våra arbetskamrater och på oss själva.




I förra veckan skrev jag om det målprotokoll som eleverna fått fylla i under arbetsområdet Statistik.
Sedan dess har vi haft matteprov.
Och jag blir väldigt varm i hjärtat när en elev skriver detta på en uppgift som hen inte kunde lösa:
Kan inte detta än, känner jag
Det är så förhoppningsfullt, kan inte än. Betyder att jag kommer att kunna, snart.
För tre år sedan var Carol Dweck i Norrköping och pratade om just detta! Kraften i inte än. Titta på hennes TEDx föreläsning, den är 15 minuter lång.
The power of yet


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 21 september 2017

Analys av resultat, begrepp och elevers olikheter



















Det är väldigt roligt att vara matematikutvecklare! Man får göra så spännande saker. I torsdags fick jag vara med och göra en analys av våra elevers resultat på Förstå och använda tal-diagnoserna. Vi jobbade med att se samband mellan resultaten hos de olika årskurserna. Det blev synligt att det barnen lär sig i de tidigare årskurserna det kan de även i de senare. Men de svårigheter som finns bland de yngre barnen kvarstår när de blivit äldre. Och när man fått syn på det måste man göra något åt det!




På sena eftermiddagen hade vi sen en mattepilotträff :-)
Då fick mattepiloterna bland annat jobba med att bygga en begreppskarta kring bråk. Hur hänger de olika delarna ihop och vilka ord kan länka samman delarna?
I Matematiklyftets del Sannolikhet och statistik finns en kort film om hur man kan göra för att bygga en begreppskarta.
Begreppskarta









I förra veckan fick mina elever fylla i ett målprotokoll. Och skatta hur de tyckte att de behärskade de olika delarna i området statistik som vi jobbade med.
Jag hade planerat nästa lektion, men snacka om ögonöppnare! När två elever har skrivit så olika i sina målprotokoll kan ju inte nästa lektion se likadan ut för dessa elever. Grön = kan, gul = kan lite, orange = kan inte än.
Jag fick planera om!
Målprotokoll har jag härmat från Umematte
Umematte.nu


Tjingeling Analysering från Britt Marie

torsdag 14 september 2017

Statistik på Mosstorp!

Hej, jag heter Kerstin Johnsson och undervisar i matematik årskurs 7-9.

Jag har precis bytt arbetsplats och förutom undervisning, så har jag fått uppdraget att hålla i matematiklyftstänket och utveckla matematikundervisningen på Mosstorpsskolan. Det ska bli så roligt, att få ägna sig helt och hållet åt matematik.

 

Jag jobbar mycket praktiskt och börjar ofta veckan med någon form av genomgång där eleverna är aktiva och tvingas till att prata matematik med varandra.
Här inleder jag området statistik i årskurs 9. 

För att ta reda på elevernas förkunskaper och samtidigt visa resans mål, arbetar eleverna denna gång parvis. Jag utgår från Skolverkets bedömningsstöd och ser till att det blir en blandning av gammalt och nytt.

 

 

 

För mig är det viktigt att alla elever känner sig delaktiga och kan hitta par men samtidigt lika viktigt att alla får möjlighet att lära sig någonting nytt. Lådagram och bubbeldiagram var några begrepp som fångade elevernas intresse och nyfikenhet.

En annan vinst är att jag har inget rättningsarbete som väntar efter lektionen.


  
När förståelsen finns kräver jag att alla elever måste anstränga sig och träna genom att lösa rutinuppgifter på sin nivå.

Min ambition är att inte springa fortare och fortare för att hinna runt och hjälpa alla som har händerna uppe, utan nu blir det ganska tydligt om jag har hittat passande utmaningar eller inte.

 

Alla händer uppe, tänk nytt!

 

  

 

För att spara planeringstid så har jag valt att arbeta med området statistik även i årskurs 7.


Här har en klass precis påbörjat en gruppaktivitet, en fotbollsturnering utan bollar, men med tärning. Eleverna börjar med att göra ett spelschema, där alla lag möter varandra.

Det görs en hel del beräkningar och jag börjar bli fundersam, kommer eleverna att reda ut detta?






Till slut har alla grupper kommit fram till en segrare, det tar bara lite längre tid för vissa.

Jag tänker att jag har så duktiga elever, ingen gav upp!
Även spännande att gå runt och höra vad eleverna tränat och lärt sig. Det är inte alltid vad jag som lärare planerat J och talat om i början på lektionen.
”- Jag har lärt mig idag att tärningar kan se väldigt olika ut!”

Med vänliga hälsningar Kerstin.johnsson@norrkoping.se






fredag 8 september 2017

Böcker och annat kul!



Nu har jag den! Den reviderade läroplanen! Känner mig lika glad som när jag fick den första utgåvan. Och den här är bättre! Alltså rent fysiskt, verkar den hållbarare. Bindningen känns stabilare och jag tror inte att jag kommer att drabbas av det "lösbladssystem" som blev min förras öde.
Nu kan jag börja om, med understrykningar och kommentarer, kul! Och jag kommer att lära mig ännu mer om skolans viktigaste bok =)



Nu har inbjudan till mattepilotträff                          14 september skickats och det har redan kommit 50 svar.
Och här bredvid kan ni läsa några av de positiva ord som jag fått.
roligt att mattelärare blir glada när de får en inbjudan till en träff som är kl 16-18 en torsdag <3 <3 <3
Nu är det upp till oss matteutvecklare, att planera ett inspirerande och intressant program.




Jag älskar böcker! Många avlyssnar jag med öronen, men den här finns nu i fysisk form!
Det är det forskningsprojekt som Jonas Bergman Ärlebäck gjorde tillsammans med lärare från både Linköping och Norrköping och det handlar om Aktiviteter med låg tröskel.
Aktiviteterna är tänkta att användas i högstadiets och gymnasiets matematikkurser och de fokuserar på olika innehåll och lärandemål.
Via länken kommer du till texten och en hel del kopieringsunderlag
IPAs - ihopparningsaktiviteter


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie


fredag 1 september 2017

Taljakten

Mitt bagageutrymme med material till fem skolor!
I dessa dagar levereras material ut till de skolor i kommunen som deltar i det stora forskningsprojektet "Specialpedagogiska undervisningsinsatser för deklarativ kunskap i matematik". Ute på skolorna kallas materialet för Taljakten (som tur är). 
Det var sex välfyllda bilar som under gårdagen började leta sig runt bland kommunens skolor. Alla skolor har tilldelats en kontaktperson och vid leveransen av materialet hade deltagande lärare också en möjlighet att ställa frågor kring projektet.


Nästa vecka (v 36) blir en förberedelsevecka där eleverna kommer att få möjlighet att bekanta sig med Taljakten. Med materialet följer ett exempelhäfte där eleverna har möjlighet att prova de två enminuterstester som de sedan kommer att få genomföra fem gånger under steg 1. Eleverna kommer också att få möjlighet att se en instruktionsfilm om Taljakten som kommer att läggas ut på Youtube. Länken kommer att mejlas ut till deltagande skolor.

Själva forskningsprojektet drar igång vecka 37 och steg 1 pågår till och med vecka 42. Ett lektionsmoment är 15 minuter långt och genomförs i slutet av tre mattelektioner varje vecka under denna period. Det finns dock två tillfällen under denna period (ett i början och ett i slutet) som kommer att kräva lite längre tid och det är när eleverna ska genomföra ett taluppfattningstest som liknar de test som finns i "Förstå och använda tal".

Ett av talkombinationstesten med facit till höger.
De två enminuterstester som görs vid upprepade tillfällen är ett siffertest och talkombinationstest. Om eleven får 20 rätt eller mer så bedöms eleven bemästra dessa kombinationer. Eleven anses också bemästra dessa kombinationer om eleven får mellan 16-20 rätt på både talkombinationstestet och siffertestet. Efter genomfört test ska eleven själv rätta sitt test med hjälp av facit på den högra sidan av papperet. (Facit är bortvikt under själva testet.) Därefter fyller eleven i sitt egna papper med rutsystem och på det viset får både eleven och läraren en visuell återkoppling kring elevens prestation.


Och eftersom det här är en matematikblogg måste jag också ha med lite siffror om det har forskningsprojektet: 

  • 700 000 sidor har tryckts
  • ca 1400 elever i årskurs 2 berörs
  • ca 30 skolor deltar
och då är årskurs 5 och 8 inte inräknade i ovanstående siffror eftersom de inte går in i det här projektet förrän nästa läsår.

Det var lite information om Taljakten och under hösten kommer vi att berätta mer om projektets innehåll och hur det fortskrider.

Jag har i ett tidigare inlägg, "Guidat Lärande eller ÖVA" från den 2 april 2017, skrivit om de två metoder som ställs mot varandra i denna interventionen, om någon vill veta mer om det här spännande forskningsprojektet.


Rikard Gustafsson