Om Matematikbloggen

torsdag 30 november 2017

Save the date!


I vår är det dags för en avslutande kompetenskonferens i det femåriga aktionsforskningsprojektet som Norrköpings kommun deltar i. Under förmiddagen den 20 mars presenteras erfarenheter och forskningsresultat med hög relevans för lärare. Kunskaper som ska leda till bättre undervisning och bättre möjligheter till lärande i matematik.


Under konferensen erbjuds föreläsningar av följande forskare som varit engagerade i projektet: Lisa Björklund Boistrup, Margareta Engvall och Jonas Bergman Ärlebäck. Medforskande lärare i projektet deltar med miniföreläsningar där de kommer att sprida erfarenheter och lärdomar samt berätta om hur deras matematikundervisning påverkats av forskningen.

På Linköpings Universitets hemsida kan du läsa mer om samarbetet mellan kommunerna och universitet samt ladda ner de rapporter som är skrivna i respektive forskningsprojekt. Följ länken här under.




Så boka in förmiddagen den 20 mars och sprid informationen till andra lärare som är intresserade av matematik.


Marie

lördag 25 november 2017

Lite lätt programmering :-)


 I onsdags eftermiddag var jag på Ljuraskolan och lyssnade till Karin Nygårds som berättade om hur hon blev intresserad av programmering och hur en cykelolycka gjorde att hon fick tid att sätta sig in i programmeringens mystiska och underbara värld.
Man kan tycka både det ena och det andra om de nya skrivningarna i Lgr 11 om digital kompetens, men Karin säger att detta är den "nya" allmänbildningen. Och det måste jag hålla med henne om, åtminstone till viss del.


 Jag hade med mig Karins bok "Koden till digital kompetens" och fick en dedikation! Jag samlar på dedikationer ;-)
Karin har varit med och gjort delar av den programmeringskurs som Skolverket ger och vars beta-version startade i oktober. Kursen kommer att finnas öppen för alla från 8 januari 2018. 
Nu jobbar hon på UR och har spelat in en programserie som heter Programmera mera 2.0.
Där finns åtta filmer med lektionsidéer för elever i mellanstadieåldern. Kan funka med både yngre och äldre elever också. 

På www.karinsuppdrag.se kan man från den första december gå in och titta på en kort film som sedan avslutas med ett uppdrag som är kopplat till programmering. Så här står det på sidan: "Tanken med uppdragen är att de ska kunna göras i klassen, på fritids, på rasten eller hemma, gemensamt eller var och en för sig. Vi tror att det passar bäst för barn på låg- och mellanstadiet, men sånt där är så svårt att avgöra. Alla som tycker att det är kul får vara med, unga som gamla. Man måste inte göra alla uppdrag heller. Det går bra att välja de som känns roligast eller mest spännande."

Tjingeling Matte-Pling från Britt Marie


fredag 17 november 2017

Vilken diskurs råder i ditt klassrum?

För några år sedan kom min son hem från skolan och berättade att han hade fått en matteläxa. Min fråga var, förstås: "Kul, vad ska du lära dig?”. Han tittade frågande på mig och tog upp sin mattebok och sa: ”Jag ska göra dom här sidorna”. ”Ja, ja”, sa jag. ”Men vad är det du ska lära dig?”

Med den inledande episoden i åtanke tänkte jag ägna dagens inlägg åt två olika typer av diskurser som är vanligt förekommande i våra matematikklassrum - uppgiftsdiskursen och lärandediskursen. Om uppgiftsdiskursen står det följande att läsa i en av Matematiklyftets texter.

En vanligt förekommande typ av undervisning kan lite förenklat beskrivas som att den går ut på att eleverna skall lära sig metoder för att lösa vissa typer av uppgifter. Oftast arbetar eleverna med att lösa uppgifter i sin lärobok på egen hand.

Övervinn dragningskraften!
I uppgiftsdiskursen tolkar jag också in "görandet" som en viktig del, helst ska det göras många uppgifter där eleven fokuserar på att lösningen ska hittas. I texten från Matematiklyftet står det också att "Uppgiftsdiskursen tycks utöva en slags dragningskraft på eleverna." Jag skulle vilja påstå att den dragningskraften påverkar även lärare som praktiserar, det jag kallar för, en lärandediskurs, en diskurs där lärandet står i fokus.

Under den här terminen har jag kommit i kontakt med lärare som är tydligt påverkade av uppgiftsdiskursen. Här följer en veckoplanering i matematik som jag sprang på härom veckan.

Mån s 92-93 Genomgång+eget arbete
Tis s 94-95 Genomgång+eget arbete
Ons s 96-97 Genomgång+eget arbete
Fre s 98-99 Genomgång+eget arbete

I ett klassrum där en lärandediskurs råder beskriver nog veckoplaneringen vilket ämnesinnehåll lektionerna ska behandla.

I nedanstående åsikter har den där dragningskraften från uppgiftsdiskursen smugit sig in.
En lärare sa: ”Eleverna får så dåligt självförtroende när de kommer efter i matteboken.” En annan lärare menade att eleverna behöver arbeta med uppgifter som de kan så att de känner att de är duktiga. Ytterligare en lärare tyckte att om vi gör för mycket annat (annan matematik än att räkna i boken) på matematiklektionerna kommer vi efter i boken.

Här står det vilket ämnesinnehåll som det
det ska undervisas om ☺
I ett klassrum där en lärandediskurs råder innehåller undervisningen ofta få kvalitativa uppgifter, det vill säga uppgifter med "låg tröskel" och "högt tak" och det innebär alla elever arbetar med samma uppgifter. Alla elever kan därmed delta i den gemensamma diskussionen.
I en sådan uppgift finns det olika nivåer som utmanar alla elever i sitt lärande. En viktig del är hur eleven beter sig  när den inte kan eller inte behärskar ett moment till fullo och fokus riktas därigenom på hur eleven ska göra för att lära sig.
I ett klassrum där en lärandediskurs råder är det det centrala innehållet i kursplanen som avgör vilka ämnesområden som ska behandlas i undervisningen. Boken är bara ett av många redskap som kan användas för att eleverna ska tillägna sig ny kunskap.

Jag anser mig själv praktisera en lärandediskurs som du säkert redan har förstått. Dock har jag själv hört mig säga följande till en elev denna termin: "Det vore bra om du hann klart de här uppgifterna innan rasten." innan jag snabbt omformulerade mig med frasen "Det vore bra om du lär dig hur du ska tänka för att klara den här typen av uppgifter."

Dragningskraften från uppgiftsdiskursen påverkar nog alla matematiklärare (också eftersom de själva troligen har upplevt den typen av undervisning från sin egen skoltid) - i mer eller mindre utsträckning.

Frågan till dig kvarstår dock: Vilken diskurs råder i ditt klassrum?


Rikard Gustafsson





fredag 10 november 2017

Dialog i matematikundervisningen

På höstlovet var jag på Skolforum och deltog i en spännande och intressant pressträff.
Skolforskningsinstitutet släppte sin första forskningsöversikt Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.
Skolforskningsinstitutet är en myndighet under utbildningsdepartementet som verkar för att undervisning i förskola och skola bedrivs på vetenskaplig grund.
Översiktens syfte är att sprida forskningsbaserad 
kunskap som kan underlätta för verksamma lärare gällande att:

v  utveckla och förbättra metoder och arbetssätt
v  utveckla förmågan att göra professionella bedömningar i relation till barns och elevers utveckling och lärande.

Översikten är lärorik, lättläst och inspirerande, läs den! 


Du får kunskap om:
Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiska resonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kän­netecknar lärarens ledning av sådana dialoger?
Den utvalda forskningen beskriver hur lärares och elevers olika roller förändras i riktning mot utforskande samtal. Fyra nyckelfaktorer som har betydelse för hur dialogen gestaltar sig beskrivs:

  •  Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs.
  •  Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer.
  •   Vem som bidrar med matematiska idéer.
  •    Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang.

För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet. Lite mer kring de handlingarna återkommer jag i ett kommande blogginlägg.

För övrigt kan jag nämna att Skolforskningsinstitutet startades 2015 och har delat ut forskningsmedel 2016 och 2017. Forskningsprojektet som vi kallar Taljakten är ett av åtta projekt som tilldelades medel 2016.

 Marie