Matematikkonvent

Torsdagen den 16 maj var det dags för Norrköpings första mattekonvent. Det blev så lyckat!

      

Eftermiddagen inleddes med att Sture Ring från mattecentrum och Victoria Ahlgren hälsade välkomna. 

Sen dröjde det bara en kort stund innan koncentration och fokus la sig över aulan.

  

Elever från kommunens gymnasieskolor kom för att under 4 timmar plugga inför de nationella proven. 

Närmare 100 personer deltog och arbetade intensivt med matteuppgifter relaterade till de olika kurserna på gymnasiet. 

Vi höll till i De Geerskolans aula, och Utbildningskontoret stod för fikat som fixades av De Geers kafeteria och mattecentrum för arbetsmaterial.  

Konventet var mattecentrums regi i samarbete med Victoria Ahlgren och flera gymnasielärare anslöt också för att hjälpa till som volontärer.

     

Jag tror att uppslutningen av elever kommer vara ännu större nästa år nu när isen är bruten och att deltagarna var så positiva till konventet.

Förhoppningen är att fler räknestugor i mattecentrums regi kommer att startas i Norrköping till hösten.

Mer information om mattecentrum hittas på https://www.mattecentrum.se/

Tack till alla som deltog och gjorde kvällen så lyckad!

/Eva  

         

  

Gå vidare eller stanna upp?

Tecknat av Jan Berglin

Idag har Eva (matematikutvecklare på gymnasiet) och jag diskuterat dilemmat med att eleverna inte kan det de borde kunna.

Det låter ju knasigt när jag skriver så.

Men det jag menar är att alla elever har inte med sig nödvändiga förkunskaper när de kommer till en ny årskurs/ett nytt stadium/ en ny skolform. Jan Berglin har fångat detta på ett illustrativt sätt. I en svår situation som vi inte omedelbart ser en bra lösning så försöker vi skjuta över problemet på någon annan. Det är tidigare skolors fel! Eller det kan rentav vara elevens fel!

Om vi bestämmer oss för att tidigare skolor inte gjort det de ska så kan lärandet helt tappa fart.Men om vi tror att alla gjort så bra de kan, både skolor, lärare och elever så behöver vi ta vid där eleven är. Och då uppstår frågan: Var ska lärandet börja hos den här eleven?

Behöver eleven mer tid? Behöver eleven få andra förklaringsmodeller? Behöver eleven hjälp att hantera sina känslor kring ämnet? Behöver eleven få hjälp att se sina framsteg (även de små)?
Och hur ska vi hantera att en del elever behöver träna på basala kunskaper som egentligen borde sitta? Här jobbar några av mina elever med multiplikationstabeller med hjälp av kortlek.

Här borde vi berätta för varandra hur vi gör. Vilka metoder använder du för att stötta eleverna i utvecklingen av talfakta? Hur jobbar du så att dina elever blir säkra på de talkombinationer som är relevanta för årskursen? Man blir ju nästan alltid bättre på det man övar på! Hur ofta får eleverna öva på detta?

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

Kartläggningar och internationella jämförelser

Nu har vi genomfört TIMSS-provet på Enebyskolan. Det var en spännande och ganska anspänd upplevelse.
Kringarrangemanget var mycket noggrant. Provet skulle genomföras digitalt men funkade inte på elevernas datorer utan vi var tvungna att låna datorer från IT-enheten.
All information till eleverna före och under  provet skulle läsas från en manual, man fick inte hitta på något själv.  Tiden var begränsad till 45 minuter per prov och det var ett prov i matte och ett i NO och när tiden var slut stängdes provet ner.
Eleverna var jätteduktiga och kämpade på nästan en hel förmiddag med detta. Vi får inte veta några resultat förrän hösten 2020 och då har dessa elever redan gått vidare till gymnasieskolan, så de lär aldrig få veta vilka resultat de bidragit till.






Men det jag funderar lite på är hur vi uppmuntrar elever att göra sitt allra bästa. Nu har vi nyligen gjort kartläggningen från Förstå och använda tal. Och jag har verkligen försökt peppa eleverna att göra sitt allra bästa. Att försöka öka på sina poäng några steg. Eleverna vill alltid veta om det kommer på betyget eller ingår i någon bedömning. Och när det inte gör det undrar jag om de känner sig riktigt motiverade att verkligen göra sitt yttersta? Men det här diagrammet visar ändå en klass som har fantastiskt goda kunskaper och som tycker om att kunna! Diagrammet är från förra terminen och nu är det tid att jämföra och förhoppningsvis se en utveckling :-)
Kan det möjligtvis vara den där luriga procentuppgiften som de stupar på igen? "10% av pojkarna i en klass gillar fotboll, 10 % av flickorna gillar också fotboll. Hur stor andel av hela klassen gillar fotboll?" Den måste jag väl ändå kunna undervisa om så att eleverna förstår?

Tjingeling Fundering
från Britt Marie

Vikten av deklarativ kunskap

 Idag blir bloggandet kort men vill ändå tipsa om en intressant och lättläst studie genomförd i gymnasieskolan av Eva Jansson.

Deklarativ kunskap är detsamma som fakta- och förståelsekunskap, sådan som man återkallar och återger i form av påståenden, även kallad påståendekunskap.

Länk till Eva Janssons uppsats: Att utveckla deklarativ kunskap i matematik – En studie genomförd i gymnasieskolan med fokus på elever i behov av särskilt stöd

https://www.uppsatser.se/uppsats/8edd31c998/

/Eva RoA