Om Matematikbloggen

lördag 29 november 2014

Resonemangsförmåga

Vi jobbar med geometri i årskurs 8. Eleverna fick en uppgift där de med hjälp av en piprensare skulle forma olika plangeometriska figurer. Sedan skulle de rita av figurerna samt föra ett resonemang om vilken figur som hade den största arean, alla figurer hade ju samma omkrets. Jag samlade in deras arbeten och gav en skriftlig återkoppling på vad jag tyckte att de skulle utveckla i sina redovisningar. Nästa lektion sa en elev: Jag behöver fler uppgifter där jag kan träna på att dra en slutsats!
Då kände jag att det centrala innehållet hade blivit underordnat resonemangsförmågan!

I tisdags kom senaste numret av Nämnaren. Tre av artiklarna handlar om det aktionsforskningsprojekt som Norrköpings kommun deltar i. En av de forskande lärarna arbetar på samma skola som jag. Hon funderar ständigt över sin undervisning. Vad som fungerar bra och vad som behöver förändras för att nå fram till eleverna! Och hon vill gärna diskutera med sina kollegor, det är väl också resonemangsförmåga ;-)
 Det är jätteroligt att läsa pedagogisk och didaktisk litteratur, tycker jag. I Origo nr 6 får man många lästips men även direkta undervisningsidéer. Till exempel hur man kan låta eleverna redovisa sina matematiklösningar genom att göra en film! Det blir ett nytt sätt att visa sin resonemangsförmåga och eleverna kan få se många olika förklaringar på samma problem.
Här finns också en artikel om Tommy Lucassi som inspirerat mig att lämna de traditionella matteproven och istället pröva att ge uppgifter som kräver mer resonemang.
Tidskrifterna har duggat tätt i min brevlåda den senaste tiden. Skolportens sista nummer för året skriver bland annat om Karin Nygårds som vann Guldäpplet 2014. Detta för sin undervisning i programmering. Hon har också fått pengar från Internetfonden för att gå igenom Lgr11 och hitta sätt att få in det digitala perspektivet. Du kan läsa mer om henne på hennes egen blogg karinskod.blogspot.se eller  teacherhack.com  där hon samlar och delar lektions-, inspirations- och workshopmaterial för att arbeta med digitalkunskap och digitalt skapande i skolan.

Kanske har din skola anmält sig till Hour of code? Då kommer vi att dela Karins programmeringsintresse under en timme i december.
Tjingeling Programmering
från Britt Marie


söndag 23 november 2014

Problemlösning och ny bok

I Mattelyftet den här veckan har vi arbetat med elevers förståelse för helhet och delar av tal. Eleverna skulle prova att lösa uppgifterna med olika representationer – rita, skriva med ord, skriva siffror, använda konkret material. Flera klasser jobbade med Tanketavlan. Här är exempel från elever som delar upp talet 6. 


Andra elever arbetade med ett öppet problem som har många tänkbara lösningar:Vrålapornas ben
I ett av de höga träden längs Amazonasfloden sitter en flock vrålapor samlade det är hanar, honor och ungar. De har sammanlagt hundra fötter på trädets grenar. 
Hur många apor finns i flocken?











Ser fram mot att läsa min nya bok och hoppas att jag ska lära mig nya saker som jag kan använda i klassrummet.
"Arbeta formativt med digitala verktyg”  av Patricia Diaz.
Boken ska ge kunskap och inspiration till nya sätt att arbeta formativt och digitalt med elever. Boken är strukturerad kring Dylan Williams nyckelstrategier för ett formativt arbete och hur  dessa steg kan stödjas av digitala verktyg som tilltalar och utmanar eleverna.


Marie

fredag 14 november 2014

Vi sågar matematik

Nej ! Vi sågar inte Matematiken i Norrköping, tvärtom ! 
Malmö arrangerar Ma/Nv- biennette 14 mars 2015 , och en föreläsning  heter " Vi sågar Matematik".
Det är Stadionparkens förskola  i Malmö som arbetat med tema "Fåglar" och i samarbete med Gatukontoret i Malmö stad utvecklat ett projekt med att bygga fågelholkar till småfåglarna i närområdet
De vill visa på hur de genom att bygga fågelholkar kunnat utveckla matematiska färdigheter och utgår från de Matematiska aktiviteterna : Lokalisera, räkna , mäta ,konstruera  leka, och förklara. På så sätt har läroplanens olika strävansmål kunnat integreras i verksamheten och genom att arbeta med naturen och djuren haft ett ytterligare hjälpmedel i arbetet med förskolans matematik . 
Så många kopplingar mellan Matematik - Naturvetenskap - Teknik !! 
Att de sedan framhåller barnens delaktighet gör att jag absolut vill veta mera ! 
Härligt att Ma/Nv - bienneten i Malmö erbjuder flera seminarier riktade till förskolan 


Undrar bara om jag ska ta med hammare och spik för att bygga holkar , 
eller om vi får starta ett liknande projekt här i Norrköping ?
Nu ser jag att det är dags att fylla på med nya talgbollar och fågelfrön till "mina" fåglar utanför fönstret , 
innan mörkret lägger sig igen ! 
Ha en bra vecka i novembermörkret ,
snart vänder ljuset tillbaka 
Vi kanske ses i Malmö ? 
Margot 


 


söndag 9 november 2014

Matematiska samtal

Man tänjer sitt kunnande när man samtalar med andra! Och det pågår så många olika matematiska samtal i Norrköping just nu :-)
För några veckor sedan gjorde vi en halvtidsutvärdering i Matematiklyftet och det som lärarna upplever som det mest positiva med den fortbildningen är "Att vi diskuterar matematik med varandra".
I måndags och onsdags träffade Marie och jag cirka 70 lärare i vårt implementeringsarbete kring Handlingsplan för god matematikundervisning. Lärarna hade gjort kartläggningar i sina klasser med hjälp av diagnoser ur Förstå och använda tal. Man satt tillsammans och diskuterade resultaten och analyserade elevernas svar. Detta skulle resultera i en plan för hur undervisningen skulle se ut för att resultaten ska bli bättre. När vi efter en timmes grupparbete skulle återsamlas var det inte alla grupper som kom. När jag träffade på en grupp och frågade om de inte hade kollat tiden, blev svaret: "Vi har matematiska samtal"!
Om man vill utvidga sitt matematiska samtal så ska man anmäla sig till webbkursen  Bedömning och Betygssättning. Den finns nu också för årskurs 7-9, gymnasiet och vuxenutbildningen. Den kurs som vänder sig till årskurs 4-6 är fortfarande öppen och möjlig att anmäla sig till. I dessa kurser får du möjlighet att ha matematiska samtal med pedagoger över hela Sverige! Och ju bättre man själv blir på bedömning desto lättare blir det för eleverna att förhålla sig till den.         I onsdags sa Filip: Men Britt Marie om det nu är det här du har bedömt denna gång, vad tänker du bedöma i nästa uppgift? Filip, jag tänker bedöma kommunikation och resonemang!






Men hur ser det matematiska samtalet i klassrummet ut? I fredags gjorde mina elever en uppgift där det gällde att hitta ett generellt samband mellan talföljder uppbyggda på ett visst sätt.
Det här är Jennifers slutsats. Och hon är något på spåret! På måndag ska vi fortsätta prata om hur man skriver uttryck som sedan går att relatera till varandra t ex (x+1) är ett mer än x.



Men jag avslutar med Oscars kommentar : Att generalisera är inte det något dåligt, att dra alla över en kam? Mitt och Oscars samtal fortsätter på måndag!

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

lördag 1 november 2014

Höstrusk!


Under vecka har jag fördjupat mig i resultat på NP åk 3 och frisläppta elevuppgifter från TIMSS. Intressanta saker båda två tycker jag. TIMSS uppgifterna är för åk 4 och 8, det finns många spännande och lärorika uppgifter som man kan använda sig av eller hämta inspiration från.

Om du är intresserad av din skolas resultat så titta i Siris, http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:59:0::NO:::

Men vad är egentligen TIMSS och PISA? 

På Skolverkets hemsida kan man läsa följande beskrivningar:
TIMSS är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och naturkunskap i årskurs 4 och 8. Studien syftar bland annat till att beskriva och jämföra elevprestationer både nationellt och internationellt, och att försöka förklara och förstå trender inom och mellan länder. I TIMSS deltar länder från hela världen och studien genomförs vart fjärde år. TIMSS står för Trends in International Mathematics och Science Study.

PISA är en studie som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden när det gäller kunskaper i matematik och naturvetenskap och läsförmåga. Studien genomförs var tredje år.

Länk till TIMSS uppgifter: