fredag 29 mars 2019

Har vi ökade kunskapsresultat i matematik?



Via media är det lätt att få ett intryck av att matematikresultaten i Norrköpings kommunala grundskolor blir sämre och sämre. Jag vill påstå att vi har en mycket bra resultatutveckling för hela grundskolan. I det här inlägget kommer jag dock bara att fokusera på det nationella provet i matematik i åk 3 för att understryka mitt påstående.


I Uppdragsplan 2019 står det i år igen att ett av målen är Ökade kunskapsresultat. I och med den statistik jag redovisar nedan kan vi också besvara om vi har nått det målet för matematik i åk 3.

Utdrag ur Uppdragsplan 2019
Jag har tittat på resultaten i Norrköpings kommunala grundskolor i jämförelse med riket. Det finns resultat registrerade sedan läsåret 2009/2010. Av utrymmesskäl kommer jag inte att redovisa alla läsår sedan dess utan fokusera på de senaste 5-6 åren.

Den första kolumnen anger vilket delprov som avses. Den andra kolumnen anger antalet elever som genomfört delprovet. Den tredje och fjärde kolumnen anger andel (%) som nått kravnivån i Norrköping respektive riket. Den sista kolumnen anger skillnaden i procentenheter mellan Norrköping och riket.

Läsåret 2012/2013

Läsåret 2013/2014

Under de första läsåren som resultat finns registrerade låg Norrköping på många delprov ett ganska stort antal procentenheter från snittet i riket som illustreras i bilderna ovan. 

Läsåret 2016/2017


Läsåret 2017/2018

Läsåret 2014/2015 är första gången som Norrköping överträffar riket på något delprov (Muntlig kommunikation). Sedan dess har vi närmat oss snittet för riket och överträffat det på flera delprov. Tyvärr var det en dipp förra läsåret, 2017/2018, jämfört med läsåret innan, men utvecklingskurvan är ändå tydlig.

Slutsatsen blir att Norrköping har rejält ökade kunskapsresultat i matematik i åk 3 under senare år. Utifrån den slutsatsen uppstår ju givetvis också nya frågor: Vad är orsakerna bakom de ökade kunskapsresultaten? Vad har förändrats i undervisningen?

 Jag har hittat dessa resultat på skolverkets hemsida. Skolverket - Statistik

Rikard Gustafsson

torsdag 21 mars 2019

Kunskapsmatrisen









Nu börjar kunskapsmatrisen ge utdelning


Flera prov, diagnoser och läxuppgifter är gjorda och elevens matris har till stora delar färgats in. Infärgningen visar vilka moment som eleven behöver jobba mer kring och vilka moment som eleven klarat. Efter påsk börjar vi med repetition och instudering inför np. Jag uppmanar dem att se film för att sen infärga sin matris och göra den grön.




Många elever har redan nu god insikt hur de bör arbeta med KM men av erfarenhet är det fortfarande flera som inte förstått hur de bör arbeta med KM. Filmen som ligger på elevernas första KM sida är bra att visa i helklass.





Det är inte ovanligt att jag får höra att
-         det kom upp en jättekonstig uppgift men nu hittar jag den inte igen
Nu är det ett bra tillfälle att visa ”mina bokmärken”.
  

När eleven jobbar med en uppgift så har de möjlighet att ”bokmärka” den, på så sätt är den lätt att återfinna. Här har eleven också möjlighet att se de uppgifter på prov och diagnoser de INTE klarat, reflektera och göra om.

Allmänna råd om prövning

De allmänna råden om prövning gäller för grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunalvuxenutbildning. Råden är framtagna för att stödja huvudmän, rektorer och lärare i deras arbete med att genomföra prövningar på ett likvärdigt sätt.

Skolverkets allmänna råd om prövning kan du hitta genom länken nedan.

 /Eva RoA



lördag 16 mars 2019

Att lösa en ekvation


Jag och mina elever jobbar just nu med algebra =) Det är jättekul men kan också vara utmanande och lite svårt.
Nu "tvingar" jag alla elever oavsett årskurs att lösa ekvationer med en formell metod. Vi pratar ju ofta om att man inte ska lära ut metoder som inte är hållbara. Men tyvärr finns det i läroböckerna t ex "övertäckningsmetoden" som bygger på att man "sätter fingret på x" och med huvudräkning stegvis försöker tänka ut vad x är.
Denna metod fungerar så länge som ekvationerna är hyfsat enkla.
Men den här ekvationen kräver två fingrar, eller kanske rentav tre?

4x - 1 = 2x + 9


Så vi tränar på annullering =) Arbeta stegvis för att friställa x, och det jag gör i vänsterled gör jag också i högerled! Och efter ett antal beräkningar där x finns med i varje beräkning, så står lösningen där! Och det är jättekul att se att så många elever hänger med och kan använda metoden. Förra veckan skrev jag om en elev som hatar matte (när hon inte kan), igår sa hon: "Jag fattar!"
När vi jobbar med ekvationslösning i årskurs 7 har många elever sagt: "Vi kan det här, vår mattelärare i sexan. lärde oss sjuans och åttans matte!" Då säger en annan elev lite avundsjukt: "Åhh, vår lärare lärde oss fyrans, femmans och sexans matte."
Och då tänker jag direkt på vilken matte lär jag ut? Håller jag en för låg nivå? Är jag för orolig att alla inte hänger med? Kanske... Men vad gäller ekvationslösning så vet jag att på gymnasiet behöver man kunna en formell metod! Och då är det den jag ska lära ut =)

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 7 mars 2019

Kan matte vara tråkigt?

Kanske har det hänt dig också? Men mig har det definitivt hänt! "Jag hatar matte" och "Det är astråkigt med matte!"
 Men skrapar man lite på de här eleverna så finns det ju såååå mycket under.
Jag har en flicka i årskurs 8 som säger att hon hatar matte, men några dagar senare kan hon säga: Det här är kul! Hmmm, hur kommer det sig, undrar jag? "Men det här är ju lätt!" Så nu påminner jag henne om att när det är lätt är det kul, och om det inte är lätt än, så behöver man öva lite mer, få en bättre förklaring, upptäcka ett samband eller vad det kan vara som saknas för att det ska bli lätt.

Ann-Marie Körling har skrivit bra om detta på sin blogg. Hon har bett eleverna att ge en innehållsförklaring till ordet "tråkig". Och detta är elevernas förklaringar:

  • Jag säger så när jag blir rädd för att jag inte ska förstå
  • Tråkigt säger man kanske för att man inte är klar med det som vi gjorde förra lektionen
  • Det går för fort och jag hinner inte med
  • Jag fattar ingenting och jag vet inte hur jag ska förstå
  • Jag säger det för att läraren går igång på ordet tråkig
  • Jag tycker det är tråkigt att läsa tyst för sig själv
  • osv

Så bra att veta, att för de flesta elever är det egentligen inte tråkigt. Jag behöver bara förstå vad de ännu inte förstått, eller hur mycket mer tid de behöver för att känna att de behärskar det vi jobbar med, eller så behöver jag förhålla mig till en elev som vill retas =) Och det snabbaste sättet är naturligtvis att fråga eleven! 

Och så ett litet bråkproblem:
Vilken av beräkningarna passar in på bildsekvensen?


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie