söndag 28 februari 2016

Kryptering – kan det vara en utmaning?


På min skola har vi många elever som är intresserade av matematik, jättekul!! 
Vi mattelärare på skolan har funderat på vad vi ska erbjuda dessa elever utöver ordinarie matematikundervisning. Kodning och kryptering är det vi kommit fram till.
Utifrån den här rubriken känns ämnena högaktuella: ”En krypterad Iphone har skapat ett jättebråk mellan polismyndigheterna och IT-världen i USA, och telefonen har även hamnat i presidentvalskampanjen.”

Under lovet har jag försökt lära mig lite mer om kryptering. Material har jag hittat hos NCM, jag delar med mig av det jag hittills lärt mig. Det finns många olika sätt att kryptera, både med bokstäver och siffror. 

Till varje metod så finns det ett antal sätt att räkna, det kallas algoritmer. När man ska kryptera information använder man både algoritm och en nyckel. Kryptonyckeln är den information som behövs för att genom kryptering göra meddelandet obegripligt för obehöriga. Nyckeln är hemlig.

Jag började med att fördjupa mig i Julius Caesars kryptering. När ett brev skulle skickas med hemlig information krypterade man texten. Hans algoritm var att förskjuta alfabetet n steg, och nyckeln var n. http://ncm.gu.se/media/namnaren/pdf/2001/uppslag_01_4.pdf

För den som är mer intresserad så finns Nämnarens kryptoskola, ett studiematerial i fjorton delar med lärarhandledningar, kommentarer och facit. Kryptoskolan rekommenderas från årskurs 4 till gymnasiet, gärna som extramaterial för elever som behöver extra stimulans. http://ncm.gu.se/krypto

För yngre barn finns Rövarspråket - något många barn provat på.  http://ncm.gu.se/media/namnaren/kryptoskola/05_krypto_rovarspraket.pdf

Vad kan det här betyda i klartext?
AKOKTOTA DODIGOG!

Jag hoppas och tror att eleverna kommer känna sig utmanade av det här!!

Marie



Här kommer svaret: Akta dig!


fredag 26 februari 2016

Matematiskt utforskande med Lego

Jag följer olika bloggar,bland annat olika bloggar från förskolor och även Teknikbloggen Norrköpings kommun. I veckan fokuserades det på en artikel från Venue, så här stod det i Teknikbloggen:
Artikeln Förskolebarn använder mätning i legoleken från Venue är egentligen inte en artikel om teknik i förskolan, men jag tycker att den är intressant att lyfta här på bloggen ändå. Artikeln handlar om hur barn mäter när de leker, bygger och konstruerar med lego. Men både leken och artikeln handlar om mer än så, det är språk, kommunikation, problemlösning och tid bland annat. I förskolan jobbar man ju ofta ämnesövergripande, och visst kan vi se glimtar av teknik i barnens lek med lego!
Läs både denna och andra intressanta artiklar här:  Lärarrummet/Venue

Med mitt uppdrag som matematikutvecklare, inriktning förskola, och även till viss del förskoleklass har jag fokus på matematik men som det står i inlägget från Teknikbloggen så arbetar vi i förskolan "ämnesövergripande." Vi har även som mål enligt kommunens verksamhetsidé  att arbeta projektinriktat och se de olika ämnena i ett helhetsperspektiv.
Den matematiska aktiviteten Mäta innehåller mätning av många olika delar som kan ses separat eller samverkande i barnens lek och utforskande. I artikeln nämns flera av dem bland annat i barnens legobygge och i skriften från Skolverket Förskola i utveckling - – bakgrund till ändringar
i förskolans läroplan beskrivs den matematiska aktiviteten mäta på följande sätt
Mäta – 
Uppmärksamma och undersöka olika typer av
egenskaper hos föremål och fenomen, t.ex. storlek,
temperatur, längd, bredd, höjd, vikt, volym, hållfasthet
och balans. Jämföra, ordna, bestämma och uppskatta
egenskaper samt se likheter och skillnader.
Skapa representationer av egenskaper och jämförelser
med konkret material, teckningar, bilder, ord och
andra uttrycksformer.


Silverdansens förskola 










Silverdansens förskola 


Nu väntar jag med spänning på att kunna få ta del av studien i sin helhet, gärna genom att få träffa någon av följande personer, vilka är författare till studien. Undrar om de skulle kunna komma och samtala kring sin studie om jag bjuder in till "Fika med forskare"??. Det konceptet har jag hört talas om från en kollega på västkusten. Borde väl fungera även i Norrköping ?






FÖRFATTARNA

Anders AlbinssonAnders Albinsson är universitetsadjunkt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, , Linköpings universitet.

Joakim SamuelssonJoakim Samuelsson bedriver framförallt forskning inom det matematikdidaktiska fältet på institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Maria SimonssonMaria Simonsson är universitets- lektor i förskolans didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.



http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/forskolebarn-anvander-matning-i-legoleken?l=sv
Uppdatering !!!
Anders Albinsson har mejlat mig länken till studien 

Varsågoda och Tack Anders , nu kan alla få ta del 

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:901801/FULLTEXT02.pdf


Varma soliga vårhälsningar/ Margot

gratisbild pixabay.com






söndag 14 februari 2016

Det är spännande att lyssna på resonemang

Jag har haft ett bedömningstillfälle där jag ville att mina elever skulle visa kunskaper om funktioner och grafer.

Uppgiften handlade om att beskriva två ungdomars längd, hur mycket de växte och när/om de skulle bli lika långa någon gång. Det var en mycket "overklig" uppgift för ungdomarna växte med konstant hastighet varje år men startade på olika längd.

Det som hände var att eleverna behövde resonera med varandra! De behövde diskutera vilka värden som skulle finnas i värdetabellen, vilka värden som skulle finnas på axlarna i koordinatsystemet. De funderade också på vari sambandet bestod. Var det längden som var funktion av tiden eller var det tvärtom? Vilken storhet skulle finnas på x-axeln? Så här i efterhand ångrar jag att de inte fick lösa uppgiften i grupp. Att föra ett resonemang framåt kräver väl ändå att jag har någon att resonera med!?


I en annan klass jobbar vi med algebra och eleverna fick spela "Fyra i rad"
Man slog två tärningar, röd = r och grön = g. Valde sedan bland fyra förvalda uttryck, t ex r + g eller 2r - g.
Och det gällde att välja ett uttryck som fick ett värde som fanns på spelplanen. Och det blev mycket kommunikation.
"Jag väljer 2r - g för jag har en röd 1:a och en grön 5:a och det ger mig värdet 2 - 5 = -3 och det ligger bra till på min spelplan."
Men också en hel del frågeställningar:
Vad betyder det när det står 2(r + g) ? "Vi vet att man ska beräkna parentesen först, men hur skulle man tänka kring 2:an?
Det blir mer motiverande för eleverna att resonera när det handlar om något som de direkt ska utföra :-)

Och sen är det upp till mig att bedöma om deras resonemang befinner sig på en grundläggande nivå eller högre!



Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

måndag 8 februari 2016

Mycket att fundera på…

Jag har varit på Matematikbiennalen, vilken fantastisk tillställning!
I två dagar hade jag förmånen att vara i Karlstad på Matematikbiennal, så inspirerande att vistas i en miljö som bara innehåller matematik. Universitetet bjöd på föreläsningar, work-shops och utställningar. Jag lyssnade på många spännande föreläsningar. Bland annat Madeleine Löwing som pratade om utmaningar som finns i matematikundervisningen och om de grundläggande kunskaper som är avgörande för elevers förståelse av matematik.

En annan intressant föreläsning var UmeMatte – en framgångsrik modell för att stötta elever i matematiksvårigheter i åk 6 och åk 9. Eleverna får en markant ökning av sin träningsdos i matematik, högt ställda förväntningar samt jobba mot tydliga mål och tät feedback. De får även möjlighet att stärka sin självbild genom mental träning i matematik. Visst låter det spännande. I nya Nämnaren finns en artikel från Umeå att läsa vidare i.


Anette Jahnke från NCM pratade om att fortsätta lyfta efter matematiklyftet. Det är något som alla skolor i Norrköping arbetar med. Nästa vecka träffas alla skolor som gick Mattelyftet förra läsåret och fortsätter arbeta kollegialt.


Marie