Om Matematikbloggen

torsdag 14 juni 2018

Matematik kan vara "mindblowing"!

När terminen nu är slut är det dags att summera och reflektera. Ibland dyker också ett och annat guldkorn upp i minnet när man tänker tillbaka. Jag tänkte berätta om ett som skedde under vår skolas Mattevecka i mars. 

Under den veckan ordnas en massa matematiska aktiviteter varav en är att det sätts upp lite kluringar i korridoren på väg mot matsalen. En av dessa kluringar var att med hjälp av de fyra räknesätten placera ut likhetstecknet så att det stämde. Jag tyckte det var en bra uppgift för mina elever i årskurs 3 att ha som startaktivitet på en matematiklektion. Som ni ser så hittade mina elever en del olika lösningar på:
1000  400  400  1000

Men det var när vi kom till
18  2  1  20  2  1 
Jag antecknade mina elevers lösningar på Smartboarden.
som det blev riktigt intressant. En flicka hade lösningen ni ser till höger. Frågan var given: Stämmer hennes lösning? 
En elev förklarade sakligt att 18+2=20 och 20-1=19 och 19-20 går inte så den stämmer inte. Eleven fick medhåll från flera andra elever. Jag kontrade med att hennes lösning faktiskt stämde. "Va, hur kan det göra det? Rikard, nu får du förklara!" Efter min, som jag tyckte, lite taffliga förklaring med hjälp av tallinjen längst ner på bilden utbrister en elev exalterat: "Wow, alltså, det där var helt mindblowing!"

Jag tar med mig det där att matematik faktiskt kan vara helt mindblowing!

Därmed önskar jag alla läsare en skön sommar!

Rikard Gustavsson















onsdag 6 juni 2018

Avslut men också nystart!

Bild från Math.se
Terminen närmar sig sitt slut och årskurs 9 ska lämna oss! Vi tränar in i det sista :-)
Det är bra att kunna konjugatregeln och kvadreringsreglerna när man ska gå teknikprogrammet. För den som ska in på fordonsprogrammet kanske division med decimaltal och förlängning av bråk är färdigheter som behöver repeteras.
För det behöver faktiskt repeteras!

En elev frågade häromdagen om jag fick undervisa på universitetet. Jag berättade om den matematik jag läst, visserligen universitetsmatematik, men definitivt inte så att jag skulle kunna undervisa där. Och att kunnandet tyvärr hamnat långt bak i minnet. Det skulle behövas mycket repetition och säkert också undervisning för att jag skulle klara den igen =)



Bild från Skolverket
I tisdags pratade vi om vikten av att få betyg på kurs 1 i matematik på gymnasiet.. Det betyget hänger ju med hela gymnasieperioden, och påverkar det slutliga betyget.
Eleverna börjar tänka framåt... hur många mattekurser ska jag läsa?
Så himla kul att de nu ska vidare!






Och samtidigt börjar jag tänka på den nystart som blir i augusti! Nya elevgrupper, nya utmaningar och nya mål. Min mattekompis Marie frågade för en tid sedan: Hur tar din skola emot elever som har betyget F i matematik? Hmmm, hur gör vi? Är det tydligt uttalat? Eller?
Regeringens proposition "Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser", verkar nu få tillräckligt stöd för att gå igenom. Det betyder att det blir nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet. Syftet är att en elev i behov av stöd, tidigt ska få sådant stöd utformat utifrån det individuella behovet.


Men det finns elever i årskurs 7 och 8 som också behöver stöd! Och det tidigt på terminen, innan de har kört i diket.
För tänk så mycket tid och kraft som behövs för att bärga och plåstra om!
Det behövs en plan =) dags att börja!





Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie





fredag 1 juni 2018

Hur digitaliserad är jag?

Häromdagen provade jag Lika för lärare för första gången. Vilket spännande verktyg!
LiKA, it-tempen för lärare är ett verktyg som ska vara ett stöd i ditt eget digitaliseringsarbete. Verktyget är till för  dig som är lärare.  Det är ett skattningsverktyg som bygger på hur man själv värderar och bedömer sin digitala lärarvardag - en skattning som mynnar ut i ett förslag till handlingsplan med tips på olika aktiviteter.
Ni kan titta på en liten film  




När man har gjort självvärderingen och svarat på ganska många frågor så genererar verktyget ett spindeldiagram. Så här ser mitt första ut =) Kompetensutveckling är min bästa kategori medan Användning är den sämsta =(
Men man behöver inte misströsta för man får hjälp direkt!














För varje kategori och fråga finns nämligen ett förslag på hur man kan gå vidare för att bli mer kompetent och kunnig inom just det området! Här får man rådet att prova Sketchup, Tinker och Algodoo. Så det är bara att köra igång!

Tjingeling Digitalisering
från Britt Marie

torsdag 24 maj 2018

Digitalisering, algoritmer och programmering


Nu finns vår personaltidning Strömvirveln på nätet =)
Årets första nummer handlar mycket om digitalisering, och i en artikel är Fredrik Löfgren intervjuad. Samma Fredrik som leder vår matteklubb Matteakademien för barn som är särskilt intresserade av matematik.
Strömvirveln


Bild ur tidningen Strömvirveln

I artikeln säger Fredrik att många av de yrken som finns idag, kommer att ersättas av robotar i framtiden. Men också att robotar i många fall tar bättre beslut än människor eftersom de alltid är objektiva.












Bild från tidningen Ny Teknik
I mars var Fredrik tillsammans med två andra robotutvecklare i Chicago och presenterade sin bokstavs-älg! En 3d-printad älg som kan skriva och som också kan lära barn att skriva. Den är tänkt för barn med autism som har lättare att interagera med robotar än med människor.

Älgen var deras bidrag till en studenttävling som hölls under konferensen Human-Robot Interaction och den var så bra att den vann!
Ni kan se en kort film på Youtube om älgen

Film om LetterMoose





Tjingeling Programmering
från Britt Marie

torsdag 17 maj 2018

Språklig sårbarhet och matematik

Nu i maj sitter jag och många andra matematiklärare och rättar nationella prov. En reflektion jag alltid gör är att vissa elever inte har förstått vad som efterfrågas i textuppgifterna och därmed svarat på något annat än frågan och detta trots att det i lösningen syns att de förstår och behärskar matematiken i uppgifterna.
PRIM-gruppen, som tillverkar de nationella proven i matematik, har nog gjort en liknande reflektion då de skriver följande i sina Bedömningsanvisningar för åk 3.

Utprövningar har visat att när det gäller problemlösning kan svarsraden hjälpa elever att sammanfatta sin lösning, men den kan i vissa fall vålla besvär vid bedömningen. Det beror på att det eleven visar i lösningen inte alltid överensstämmer med det som eleven skriver på svarsraden. I de fall då svaret framgår av lösningen och inte är detsamma som det som står på svarsraden, bortser bedömningen från det som står på svarsraden.


Anna Eva Hallin
Om du vill få mer förståelse för språklig sårbarhet kan du på forskningsbloggen läsa Eva Hallins, logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, inlägg "Matematik - ett av skolans språktunga ämnen". Det handlar om hur matematiska prestationer och språklig förmåga hänger samman i tre olika elevgrupper: elever med språkstörning, flerspråkiga elever med engelska som andraspråk med typisk språkutveckling, och enspråkiga elever med typisk språkutveckling.

I en språktung och symboltung uppgift (likt "vanlig" matematik i skolan) presterade de enspråkiga eleverna bäst men fick de flerspråkiga eleverna göra samma test på sitt hemspråk försvann skillnaderna mellan dem och de enspråkiga eleverna.

I språklätt och symboltung uppgift presterade eleverna med språkstörning signifikant lägre än de två andra grupperna.

I språklätta och symbollätta uppgifter fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Detta betyder alltså att flera grupper med elever riskerar att prestera dåligt i matematik på grund av språkliga svårigheter och svårigheter med att lära in nya symboler och inte på grund av matematiska svårigheter.

Här finns hela det läsvärda inlägget:
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2018/5/14/matematik


Rikard Gustafsson









lördag 5 maj 2018

Välkommen till mitt matematikklassrum!

Brukar du besöka dina kollegor i deras klassrum? Inte så ofta kanske. 
Förra veckan var jag inbjuden till ett matteklassrum på en annan skola. En modig kvinna som sa: Kom och besök min undervisning. Vilket förtroende och samtidigt vilken stolthet det fanns i den inbjudan! Tack för att jag fick komma!

I veckan träffade jag en grupp lärare som tidigare deltagit i forskning. Vi diskuterade vad de ville göra för att fortsatt utveckla sin undervisning? "Vi kan besöka varandra" var ett förslag =)


Den här kvinnan har också fått förtroendet att komma till klassrum med matematik i. Hon heter Tuula Maunola och har i forskningssyfte besökt 14 olika klassrum från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Lektionerna har handlat om att lärare introducerar räta linjens ekvation.
Hon har sedan analyserat alla de inspel som eleverna gjort under dessa lektioner, 184 stycken!
Det hon sedan tittat på är hur lärarens behandling av elevinspelen påverkar elevernas möjligheter att lära sig.
Tuula menar att hennes avhandling ger två nya svar på frågan varför vi ska lyssna på eleverna.
Detta kan man läsa i Skolportens intervju med henne:

"Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt. 
Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!" 
"Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med."
Hur mycket låter det i ditt klassrum =) Vilka inspel finns? Och hur bemöter du dem?

Tuulas avhandling


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

fredag 27 april 2018

Matematik på fritiden


I måndags var det återigen träff i matteklubben Matteakademien. Vår ledare Fredrik hade förberett ett arbete kring andra talbaser och eleverna jobbade med binära, oktala och hexadecimala talsystemen.
För den som går i årskurs 2 och 3 var ju det verkligen en utmaning =0
Men när barnen förstått mönstret i det binära talsystemet fanns det ingen stopp för deras energi. Här ser vi en pojke som kommit till talet 95 som skrivs 1011111 i det binära.
När träffen var slut frågade flera barn: " Får vi ta hem våra häften och fortsätta skriva tal?"
Man kan ju inte annat än säga JAAA =)




Och om man vill vara matematisk även på sommaren, ska man anmäla sig till Mattekollo i Värmland.

Så här beskrivs verksamheten på hemsidan:
På Mattekollo lär vi ut matte som man inte kommer i kontakt med i skolan. Vi tittar på grafteori, kombinatorik, talteori, geometri och anknyter detta till programmering. Vi lägger stort fokus på den muntliga aspekten och i en stor del av undervisningen jobbar barnen tillsammans och diskuterar och löser problem. Vi har hög ledartäthet för att kunna möta alla barn på deras nivå och låta dem utmanas. Förutom att lära sig matte lär vi ut programmering och bygger robotar. Under lägrets gång får man arbeta med ett projekt inom programmering eller matte, ett exempel är en modell av en självbalanserande segway. Idrottspass hålls varje dag och på kvällarna är det fullspäckat med roliga spel, lekar och andra aktiviteter.

mattekollo.se/


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie