Om Matematikbloggen

torsdag 18 januari 2018

Det behövs fler bråk!

Caroline Nagy har forskat på hur man lär ut bråk från förskolan till årskurs 9.
Det började med att hon råkade öppna en lärobok för årskurs 4 och en för gymnasieelever. Inom området bråk började båda böckerna på samma nivå!
”Fler bråk i matematikundervisningen – en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression” är namnet på Carolines licentiatuppsats.

I uppsatsen beskriver hon när elever ska placera tal på en tallinje. Då gör de generellt sett samma fel oavsett om de går på lågstadiet eller på högstadiet. Säg att tallinjen går från 0–2. Elever som får i uppgift att markera ½ på tallinjen, har en tendens att välja mitten på tallinjen, som i det här fallet är talet 1. Kanske tänker eleverna att ½ är detsamma som hälften av den visade tallinjen, och då väljer de att markera vid ”en halv tallinje”. Eleverna tänker då inte på att varje punkt har en placering på tallinjen. (Talet ½ är alltid placerad mitt emellan talet 0 och 1). 
Följ länken så får du se en liten film med Caroline!


Fler bråk i matematiken

Hon har också undersökt elevernas förståelse för en fjärdedel. Och vi är väl många som varit med om elever som lätt kan tala om att den första bilden beskriver en fjärdedel. Men att den andra och tredje bilden inte alls lika självklart också visar en fjärdedel.
Nu är det dags att anmäla sin klass till Kängurutävlingen. Tävlingen kan genomföras mellan 15 mars och sista dag är 31 mars.
Det är roliga uppgifter och det finns mycket material om hur man kan fortsätta att arbeta med uppgifterna.






Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

onsdag 10 januari 2018

Lite om hjärnan och programmering

 Det här är min senaste favoritbok ;-)
Hjärnan är stjärnan av Kaja Nordengren, hjärnforskare i Norge. Hon berättar både roligt och lättförståeligt om vårt enda oersättliga organ.
Hon säger: "Du är din hjärna", viktigt att lära känna den! Hon tar också död på en och annan myt, t ex "multitasking". Vår hjärna klarar faktiskt INTE att göra två saker samtidigt. Om vi försöker skriva ett snabbt mejl samtidigt som vi lyssnar på en föreläsning så pendlar hjärnan mellan de olika aktiviteterna men den har fokus på en sak i taget. Så du missar garanterat något från föreläsningen.
När vi ska lära oss nya saker krävs stort fokus. Det är alltså inte bra att t ex lyssna på musik samtidigt som du ska förstå något som är svårt. Men om man håller på med repetitiva och tråkiga uppgifter kan man få dem gjorda snabbare om man lyssnar på musik!

I måndags öppnade Skolverkets webbkurs om programmering. Den ska hjälpa oss att få en större förståelse för den nya digitaliserade värld vi lever i. Man får också lära sig mer om programmering. Skolverket uppmuntrar alla som jobbar i skolan att gå kursen.  Följ länken och anmäl dig!                                                          Webbkurs om programmering

Kursen består av åtta delar och här kan du se innehållet i den första delen. Det är en blandning av korta filmer, egna reflektioner som man skriver i ett forum på nätet och ett enkelt förhör med svarsalternativ. Jag har gjort den här delen och det var inte särskilt krävande =)




Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie


torsdag 28 december 2017

Ett nytt år - vad kan vi lära av det gamla?

Veckan före jullovet, måndag 18 december hade vi årets sista träff i matteklubben Matteakademien. Och i denna sena timma i vintermörkret kommer det 13 intresserade och engagerade matematiker från årskurs 2 till 9! De fick lite julproblem att bita i och det gjorde de med liv och lust



Det här var startuppgiften :O
Och den behövde vi få hjälp med för att reda ut!
Men till slut landade vi i
Merry Christmas




Nu är julen över och jag önskar er alla ett gott slut på 2017.
Men framför allt hoppas jag att du har möjlighet att göra en analys av och en reflektion över det år som gått. Vad har fungerat och ska tas med in i det nya året? Vad har inte fungerat och ska följaktligen bort?
Hoppas att du får ett mycket spännande och matematiskt nytt år 2018!

☆☆☆☆☆

💝


Tjingeling Nyårs-Pling
från Britt Marie

fredag 15 december 2017

Dialog i matematikundervisningen del 2


Jag har tidigare skrivit  om Skolforskningsinstitutet Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.

I översikten beskrivs fyra nyckelfaktorer; 
1 Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs; 
2 Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer; 
3 Vem som bidrar med matematiska idéer; 
4 Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang. 
För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet.
Man betonar att förändring av matematiska samtal i klassrummen tar tid och att forskningen inte ger några enkla svar på hur lärare kan gå tillväga, men lyfter fram lärarhandlingar med potential att engagera eleverna i utforskande samtal.

Lärare kan genom olika handlingar – de exemplifierar, förstärker, omformulerar – successivt etablera gynnsamma sociala normer i klassrummet. Genom att synliggöra vad som är förväntade beteenden i dialogerna ges alla elever vägledning för hur man resonerar gemensamt. De kan legitimera beteen­den som elever kan känna sig obekväma med, som att be andra elever att motivera sina påståenden, och stödja elever som tycker att det är obehagligt att dela med sig av tankar och idéer som de känner sig osäkra på.
Med öppna frågor lockar läraren eleverna att uttrycka sina skilda sätt att förstå ett problem, varav inget av dem behöver vara fel. Det kan till exempel handla om olika sätt att lösa ett problem, som alla ger samma korrekta svar. Genom lärares handlingar – som att be eleverna motive­ra sina påståenden och lösningsstrategier, jämföra olika lösningar eller utvärdera olika påståenden och lösningsstrategier – kan eleverna stimuleras att utforska matematiken i dessa idéer. I ett utforskande samtalsklimat kan även elevers felsvar användas för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken. I ett sådant klimat ses elevers felsvar inte bara som acceptabla utan också som användbara: de ger möjlighet att omtolka ett problem, ut­forska motsägelser och prova alternativa strategier.




Progressionen i de fyra nyckelstrategierna beskrivs i en matris i forskningsöversikten, den är mycket intressant att ta del av.
Det som är så spännande är att lärare på Gustav Adolfsskolan som arbetar tillsammans med forskare Margareta Engvall använder sig just av den matrisen för att utveckla kommunikation och resonemang i sina matematikklassrum.


Marie



Och så måste vi bara visa den här artikeln i Norrköpings Tidningar. Det går uppåt för kommunens skolor!
Jaaaaaa!

lördag 9 december 2017

Roligt att lösa matematiska problem =)

Häromdagen sa Marie att vi borde lösa lite fler matematikproblem tillsammans. "Det är ju så kul!" Hon hade hittat några spännande bråkproblem i tidningen Nämnaren. 

Årets sista nummer av den tidningen har detta fina omslag! Och som vanligt finns det med en adventskalender med matematikproblem som är utmanande för både lärare och elever. Till exempel: 
Hur kan du med hjälp av 8 åttor, bilda talet 1000? 
Mina elever har kommit på två olika lösningar, kanske finns det fler?










Vill du ha utmanande problem till dina elever kan du välja bland en mängd olika uppgifter som Patrick och Robert på Navestadsskolan arbetat fram till sina elever. Det finns nu en ny länk i länklistan till vänster: Problemlösning med BBB-metoden. Där hittar du elevlösningar på tre olika nivåer, Bra, Bättre, Bäst. Därav namnet!
Här vill också Patrick och Robert att vi utökar problembanken genom att bidra med egna matematikproblem.





Och till sist några elevreaktioner från det muntliga nationella provet i årskurs 9 i år.
"Det var roligt, för man var tvungen att tänka!" Bra omdöme till provtillverkaren!






Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 30 november 2017

Save the date!


I vår är det dags för en avslutande kompetenskonferens i det femåriga aktionsforskningsprojektet som Norrköpings kommun deltar i. Under förmiddagen den 20 mars presenteras erfarenheter och forskningsresultat med hög relevans för lärare. Kunskaper som ska leda till bättre undervisning och bättre möjligheter till lärande i matematik.


Under konferensen erbjuds föreläsningar av följande forskare som varit engagerade i projektet: Lisa Björklund Boistrup, Margareta Engvall och Jonas Bergman Ärlebäck. Medforskande lärare i projektet deltar med miniföreläsningar där de kommer att sprida erfarenheter och lärdomar samt berätta om hur deras matematikundervisning påverkats av forskningen.

På Linköpings Universitets hemsida kan du läsa mer om samarbetet mellan kommunerna och universitet samt ladda ner de rapporter som är skrivna i respektive forskningsprojekt. Följ länken här under.




Så boka in förmiddagen den 20 mars och sprid informationen till andra lärare som är intresserade av matematik.


Marie

lördag 25 november 2017

Lite lätt programmering :-)


 I onsdags eftermiddag var jag på Ljuraskolan och lyssnade till Karin Nygårds som berättade om hur hon blev intresserad av programmering och hur en cykelolycka gjorde att hon fick tid att sätta sig in i programmeringens mystiska och underbara värld.
Man kan tycka både det ena och det andra om de nya skrivningarna i Lgr 11 om digital kompetens, men Karin säger att detta är den "nya" allmänbildningen. Och det måste jag hålla med henne om, åtminstone till viss del.


 Jag hade med mig Karins bok "Koden till digital kompetens" och fick en dedikation! Jag samlar på dedikationer ;-)
Karin har varit med och gjort delar av den programmeringskurs som Skolverket ger och vars beta-version startade i oktober. Kursen kommer att finnas öppen för alla från 8 januari 2018. 
Nu jobbar hon på UR och har spelat in en programserie som heter Programmera mera 2.0.
Där finns åtta filmer med lektionsidéer för elever i mellanstadieåldern. Kan funka med både yngre och äldre elever också. 

På www.karinsuppdrag.se kan man från den första december gå in och titta på en kort film som sedan avslutas med ett uppdrag som är kopplat till programmering. Så här står det på sidan: "Tanken med uppdragen är att de ska kunna göras i klassen, på fritids, på rasten eller hemma, gemensamt eller var och en för sig. Vi tror att det passar bäst för barn på låg- och mellanstadiet, men sånt där är så svårt att avgöra. Alla som tycker att det är kul får vara med, unga som gamla. Man måste inte göra alla uppdrag heller. Det går bra att välja de som känns roligast eller mest spännande."

Tjingeling Matte-Pling från Britt Marie