Om Matematikbloggen

torsdag 24 maj 2018

Digitalisering, algoritmer och programmering


Nu finns vår personaltidning Strömvirveln på nätet =)
Årets första nummer handlar mycket om digitalisering, och i en artikel är Fredrik Löfgren intervjuad. Samma Fredrik som leder vår matteklubb Matteakademien för barn som är särskilt intresserade av matematik.
Strömvirveln


Bild ur tidningen Strömvirveln

I artikeln säger Fredrik att många av de yrken som finns idag, kommer att ersättas av robotar i framtiden. Men också att robotar i många fall tar bättre beslut än människor eftersom de alltid är objektiva.












Bild från tidningen Ny Teknik
I mars var Fredrik tillsammans med två andra robotutvecklare i Chicago och presenterade sin bokstavs-älg! En 3d-printad älg som kan skriva och som också kan lära barn att skriva. Den är tänkt för barn med autism som har lättare att interagera med robotar än med människor.

Älgen var deras bidrag till en studenttävling som hölls under konferensen Human-Robot Interaction och den var så bra att den vann!
Ni kan se en kort film på Youtube om älgen

Film om LetterMoose





Tjingeling Programmering
från Britt Marie

torsdag 17 maj 2018

Språklig sårbarhet och matematik

Nu i maj sitter jag och många andra matematiklärare och rättar nationella prov. En reflektion jag alltid gör är att vissa elever inte har förstått vad som efterfrågas i textuppgifterna och därmed svarat på något annat än frågan och detta trots att det i lösningen syns att de förstår och behärskar matematiken i uppgifterna.
PRIM-gruppen, som tillverkar de nationella proven i matematik, har nog gjort en liknande reflektion då de skriver följande i sina Bedömningsanvisningar för åk 3.

Utprövningar har visat att när det gäller problemlösning kan svarsraden hjälpa elever att sammanfatta sin lösning, men den kan i vissa fall vålla besvär vid bedömningen. Det beror på att det eleven visar i lösningen inte alltid överensstämmer med det som eleven skriver på svarsraden. I de fall då svaret framgår av lösningen och inte är detsamma som det som står på svarsraden, bortser bedömningen från det som står på svarsraden.


Anna Eva Hallin
Om du vill få mer förståelse för språklig sårbarhet kan du på forskningsbloggen läsa Eva Hallins, logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, inlägg "Matematik - ett av skolans språktunga ämnen". Det handlar om hur matematiska prestationer och språklig förmåga hänger samman i tre olika elevgrupper: elever med språkstörning, flerspråkiga elever med engelska som andraspråk med typisk språkutveckling, och enspråkiga elever med typisk språkutveckling.

I en språktung och symboltung uppgift (likt "vanlig" matematik i skolan) presterade de enspråkiga eleverna bäst men fick de flerspråkiga eleverna göra samma test på sitt hemspråk försvann skillnaderna mellan dem och de enspråkiga eleverna.

I språklätt och symboltung uppgift presterade eleverna med språkstörning signifikant lägre än de två andra grupperna.

I språklätta och symbollätta uppgifter fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Detta betyder alltså att flera grupper med elever riskerar att prestera dåligt i matematik på grund av språkliga svårigheter och svårigheter med att lära in nya symboler och inte på grund av matematiska svårigheter.

Här finns hela det läsvärda inlägget:
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2018/5/14/matematik


Rikard Gustafsson









lördag 5 maj 2018

Välkommen till mitt matematikklassrum!

Brukar du besöka dina kollegor i deras klassrum? Inte så ofta kanske. 
Förra veckan var jag inbjuden till ett matteklassrum på en annan skola. En modig kvinna som sa: Kom och besök min undervisning. Vilket förtroende och samtidigt vilken stolthet det fanns i den inbjudan! Tack för att jag fick komma!

I veckan träffade jag en grupp lärare som tidigare deltagit i forskning. Vi diskuterade vad de ville göra för att fortsatt utveckla sin undervisning? "Vi kan besöka varandra" var ett förslag =)


Den här kvinnan har också fått förtroendet att komma till klassrum med matematik i. Hon heter Tuula Maunola och har i forskningssyfte besökt 14 olika klassrum från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Lektionerna har handlat om att lärare introducerar räta linjens ekvation.
Hon har sedan analyserat alla de inspel som eleverna gjort under dessa lektioner, 184 stycken!
Det hon sedan tittat på är hur lärarens behandling av elevinspelen påverkar elevernas möjligheter att lära sig.
Tuula menar att hennes avhandling ger två nya svar på frågan varför vi ska lyssna på eleverna.
Detta kan man läsa i Skolportens intervju med henne:

"Det ena är att eleverna bidrar med ett perspektiv på innehållet som inte lärarna har. Det är inte så förvånande att eleverna har andra perspektiv eller andra frågor än lärarna, men det är väldigt roligt att kunna visa det tydligt. 
Det andra svaret, som förvånade mig mycket mer, är att jag tydligt kan säga att i de lektioner där elevinspelen verkligen blir utforskade, där blir också innehållet behandlat på ett mycket mer komplext sätt. Det verkar som om lärare som använder elevinspelen också lär sig innehållet på ett annat sätt. Det var väldigt förvånande och roligt att se och det är väldigt tydligt i min studie att lärarna verkar ha nytta av att lyssna på sina elevers kommentarer och frågor och gräva i dem. Så tysta klassrum tror jag inte är att eftersträva!" 
"Lärare bör ha nytta av resultaten. I matematik görs det så många genomgångar där det bara är lärarens röst som hörs, där det är en envägskommunikation från lärare till elever. Det finns en bild av att kunskap från lärarens huvud ska flyttas över till elevernas huvud. Alla lärare vet att det inte fungerar så. Jag skulle önska att min avhandling kan bidra till att man hittar nya former för undervisning, där man kanske till och med börjar i elevernas sätt att se på det. Det hade varit coolt – det är vad jag skulle vilja jobba vidare med."
Hur mycket låter det i ditt klassrum =) Vilka inspel finns? Och hur bemöter du dem?

Tuulas avhandling


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie