torsdag 17 maj 2018

Språklig sårbarhet och matematik

Nu i maj sitter jag och många andra matematiklärare och rättar nationella prov. En reflektion jag alltid gör är att vissa elever inte har förstått vad som efterfrågas i textuppgifterna och därmed svarat på något annat än frågan och detta trots att det i lösningen syns att de förstår och behärskar matematiken i uppgifterna.
PRIM-gruppen, som tillverkar de nationella proven i matematik, har nog gjort en liknande reflektion då de skriver följande i sina Bedömningsanvisningar för åk 3.

Utprövningar har visat att när det gäller problemlösning kan svarsraden hjälpa elever att sammanfatta sin lösning, men den kan i vissa fall vålla besvär vid bedömningen. Det beror på att det eleven visar i lösningen inte alltid överensstämmer med det som eleven skriver på svarsraden. I de fall då svaret framgår av lösningen och inte är detsamma som det som står på svarsraden, bortser bedömningen från det som står på svarsraden.


Anna Eva Hallin
Om du vill få mer förståelse för språklig sårbarhet kan du på forskningsbloggen läsa Eva Hallins, logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, inlägg "Matematik - ett av skolans språktunga ämnen". Det handlar om hur matematiska prestationer och språklig förmåga hänger samman i tre olika elevgrupper: elever med språkstörning, flerspråkiga elever med engelska som andraspråk med typisk språkutveckling, och enspråkiga elever med typisk språkutveckling.

I en språktung och symboltung uppgift (likt "vanlig" matematik i skolan) presterade de enspråkiga eleverna bäst men fick de flerspråkiga eleverna göra samma test på sitt hemspråk försvann skillnaderna mellan dem och de enspråkiga eleverna.

I språklätt och symboltung uppgift presterade eleverna med språkstörning signifikant lägre än de två andra grupperna.

I språklätta och symbollätta uppgifter fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Detta betyder alltså att flera grupper med elever riskerar att prestera dåligt i matematik på grund av språkliga svårigheter och svårigheter med att lära in nya symboler och inte på grund av matematiska svårigheter.

Här finns hela det läsvärda inlägget:
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2018/5/14/matematik


Rikard Gustafsson









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar