Lovskola!

Under Sportlovet har jag och en annan mattelärare arbetat med lovskola för elever i årskurs 6. Åtta elever anmälde intresse att komma och alla närvarade. Vilka fantastiska elever vi har!

Av olika anledningar kan elever behöva mer tid till matematik, både till att träna men även tid till att få strategier och metoder klargjorda för sig. Att arbeta på lovskola är verkligen roligt och stimulerande, att se elever som är aktiva i sitt lärande och anstränger sig för att förstå uppgifter. Därefter lösa dem på bra sätt. Matterita och mattefokus är något jag alltid försöker få eleverna att använda sig av, båda har vi fokuserat på under lovskolan. Tänka matte, prata matte och skriva matte – är min förklaring på mattefokus och den brukar fastan ganska snabbt.

Många elever vill kunna lösa uppgifter direkt och att få dem att vilja matterita kan vara svårt. När eleverna ritar för att förstå hjälper det till att öka förståelsen. På lovskolan har vi arbetat med problem som handlat om bråk och procent och då är ”matterita” suveränt att använda sig av för att lösa uppgifterna.

Har ni börjat planera inför årets  π-dag?

Torsdagen den 14 mars är det dags! Hoppas att matematiken flödar på våra skolor detta datum. Inspiration och material kan hämtas från http://www.smal-matte.com/?page_id=25 . Exempel på det som finns är:

Planeringschecklista för dig som vill fira π-dagen
Doktor Pis π-dagsaktiviteter
Många decimaler hos π
Hur många cirklar ser du?
Kuriosa om πOmkrets och diameterOlika sätt att beräkna πHur stor area har Dr πs glasögon?KlockräkningCirkel-sudoku
Pi-dagskluring

Lycka till!

Marie

Matematisk princip

Just nu försöker jag städa upp bland alla mina tidningsurklipp =) När jag läser en tidskrift (behöver inte nödvändigtvis vara en mattetidskrift) så hittar jag väldigt ofta något som jag vill veta mer om, eller spara för att återkomma till. Många urklipp blir det... Så nu städas det bland dessa. En artikel från tidningen Grundskolan 2009, handlar om svenska elevers kunskaper i TIMSS-undersökningen 2007.
I artikeln berättar Per-Olof Bentley om vikten av att våra elever förstår de omfattande principer som återkommer i olika sammanhang.
Ett exempel han nämner är principen för att räkna ut arean av olika geometriska figurer. Den utgår alltid från en rektangel. Ska man räkna ut arean av en triangel tittar man på den inskriven i en rektangel.

När barnen stöter på det här första gången under lågstadiet, lär de sig rektangelns area. Sen kommer triangeln och vartefter nya former som kvadrat, romb och paralleogram.
Och samma princip dyker upp i varje sammanhang. De får en upprepning av vad de lärt sig och de känner igen sig flera gånger.




 När det sen är dags för cirkeln, ja då befinner även den sig i en rektangel.
Att känna igen matematiska principer och förstå vad man gör, säger Bentley, är också vad som karakteriserar undervisningen i de tre länder som ligger högst på TIMSS rankinglista - Singapore, Hong Kong och Sydkorea. I april görs TIMSS igen, har våra elever kunskap om den matematiska principen för area då?

Vill du läsa hela artikeln, följ länken.

Rätt strategi men fel svar

Tjingeling Area-Beräkning
från Britt Marie

Astrid

I torsdags i förra veckan hade vi, matematikutvecklare, förmånen att "hänga" med Astrid Pettersson under en hel dag. Astrid behöver knappast någon närmare presentation för inbitne matematikläraren men jag gör ändå en kort:

Astrid Pettersson i Djäkneparksskolans matsal inför en Mattepilotträff.

Astrid är professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet. Hon har under många år lett PRIM-gruppen, som bland annat ansvarar för den svenska matematikdelen i Pisa och för utveckling och konstruktion av de nationella proven i matematik för grundskolan och gymnasieskolans kurs 1. Hon har också ingått både i regeringens utbildningsvetenskapliga råd och i Lärarförbundets vetenskapliga råd. TIMSS då undrar någon kanske? Jodå, hon är inblandad i TIMSS också. Det är nästan svårare att hitta något hon inte är inblandad i på ett eller annat sätt när det gäller matematiken i Sverige.

Det finns mycket att berätta från den här dagen men jag går direkt till pudelns kärna. Hur tycker Astrid att god matematikundervisning bör bedrivas?

Hon tycker att undervisningen ska ses som ett gemensamt projekt för lärare och elever, att alla har ett ansvar. För läraren handlar det om att ge motiverande uppgifter, kanske färre men väl genomtänkta, att göra eleverna uppmärksamma på sina framsteg och sina missuppfattningar – och att vara trygg i att arbetet måste få ta tid.

För eleven är självvärdering och kamratbedömning viktigt, men då måste de få verklig utbildning i det. Det räcker inte med att säga ”du räknar bra”, till exempel.

Mycket tankvärt!

Det var en sak jag inte nämnde om Astrid tidigare – att hon har en bakgrund som lärare också. Den titel hon är mest stolt över…

Rikard Gustafsson

Innehållsdivision är kraftfullt!

Vissa saker inom matematiken är jag mer förtjust i än andra =)
Innehållsdivision är jag MYCKET förtjust i. Det är en ögonöppnare för de elever som ska lösa uppgiften: 1 dividerat med 0,5 och de har svarat 0,5. Idag har niorna tränat på division med 0,5 och 0,1 och allt blir plötsligt så mycket enklare när man får tänka innehållsdivision. Hur många 0,5 får plats i 1? "Ja, men det är ju 2!"
En pojke blev så upprymd så han ritade ett litet porträtt av mig =)

Vi multiplicerade med 10 och 100 också. Och jag hade med min plastficka med ett decimaltecken inritat. Där jag kan dra talen till vänster och höger beroende på om det är division eller multiplikation med 10 eller 100 och decimaltecknet ligger fast! Hmmm, sa en kille, en sån där skulle man ha!

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie