Det är en av de frågeställningar som vi ofta möts av från deltagare vid Matematikcentrums föreläsningar, så då har vi klurat lite kring det och nu erbjuder vi en träff där vi helt utgår från de yngsta förskolebarnen, alltså 1- 3 år. Min kollega Maria har fångat situationer från sin förskoleavdelning och så har vi har med olika frågeställningar försökt att beskriva vilket innehåll barnen kan möta och hur situationerna kan se ut där de möter matematik. Det har inte varit helt lätt men vi har fått stöd från ett nätverk som jag och min kollega Maria deltar i. Nätverket med de yngsta förskolebarnens matematik eller som vi ofta benämer Toddlarnätverket, är ett nationellt nätverk, initierat 2010, av Karlstads Universitet och där deltagare från förskolor, matematikutvecklare, forskare samt utbildare från olika lärarhögskolor ingår.Vi har genom nätverket fått i uppgift att dokumentera situationer där de yngsta förskolebarnen får möjlighet att möta matematik, och även uppskatta hur ofta de olika situationerna förekommer.Sker det med matematiken som utgångspunkt eller med en vardagshändelse som start? Vilka situationer kan vi fånga som är initierade av barnen, är de spontana eller planerade ? Vilka aktiviteter kan vara vuxeninitierade och är de oftast planerade eller spontana situationer?
I boken En, två, många -om tidiga barns matematiska tänkande skriven av Camilla Björlund står bland annat detta som vi tagit fasta på - Läroplanen ger stöd för en verksamhet som utvecklar matematiska förmågor hos alla barn genom betoning på resonemang och prövande av olika lösningar på problem och genom att använda olika uttryck för att utforska matematiska samband och begrepp. Att möjliggöra detta kan ske lika väl i vuxeninitierade aktiviteter som barninitierade aktiviteter, och i synnerhet i lek. Undervisning, definierad som iscensättande av lärande, är lika gångbart i förskola som i andra skolformer.(s.33)
Vi har även i vår föreläsning tagit med exempel från den bok som deltagare i nätverket skrivit och som fokuserar på de yngsta barnens matematik. Den har flera lärosäten valt att använda som studentlitteratur. Ett bra val tycker jag !
Kanske kommer det att ge ringar på vattnet när det gäller att se matematiken för de yngsta? Att visa på att tidiga insatser i förskolan när det gäller matematik har stort genomslag, kan även ske genom fortbildning till arbetslag i förskolan, därav vårt fokus kring de yngsta barnens matematik !
Forskning visar att stimulering av matematik i tidiga år inverkar gynnsamt på barns senare prestationer i skolan men också på att det finns barn som inte får den stimulansen. På så sätt kan man tänka att tidig matematisk stimulans i förskoleåldern även är betydelsefull ur synvinkeln barn och ungdomars rättigheter till likvärdig utbildning I Marita Lundströms avhandling "Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik"lyfts även fram att :
Lärare kan inte ta för givet att lärande uppstår automatiskt, utan de behöver själva ha en förståelse för matematiska begrepp och hur de används för att kunna introducera, stödja eller utvidga barns matematiska förståelse
Lärare behöver inta ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt som utifrån barnens erfarenheter uppmuntrar barnet till att tänka över matematiska fenomen. Det kan bidra till att barnet får en positiv inställning till matematik och viljan att lösa matematiska problem, senare i livet och i vardagslivet
Viktigt att lärare organiserar situationer,problematiserar olika innehåll och lyfter fram det matematiska innehållet i för barnen meningsfulla sammanhang i den dagliga verksamheten
Lärarna i förskolan är viktiga för barnen som kommunikativa stöttor och att de uppmärksammar vilket matematiskt kunnande som barnen behöver utveckla
Lärare kanske tror att barn utvecklar matematiska färdigheter eller förståelse för matematik när de erbjuds att pussla, bygga med klossar eller lyssna på sagor
Marita för också fram att sambandet mellan tidiga kunskaper och senare förmågor, är större när det gäller matematik än exempelvis när det gäller läsning, spännande läsning alltså!
Lärare kanske tror att barn utvecklar matematiska färdigheter eller förståelse för matematik när de erbjuds att pussla, bygga med klossar eller lyssna på sagor
Marita för också fram att sambandet mellan tidiga kunskaper och senare förmågor, är större när det gäller matematik än exempelvis när det gäller läsning, spännande läsning alltså!
Vill du läsa mer kring vad forskningen säger kring tidiga insatser i förskolan, ladda gärna ner länken
http://hdl.handle.net/2077/38860
Jag avslutar inlägget med några rader från en deltagare i Matematikcentrums Nätverk med matematikfokus. Jag tycker hon beskriver så tydligt några saker vad vi alla som arbetar i förskolan behöver vara rustade med för att klara vårt uppdrag
1.Medvetenhet hos pedagoger över vikten av att tidigt lägga grunden för matematisk utveckling
2.Kunskap om vad matematik är
3.Kunskap hos pedagoger kring vilken matematik som är viktig att arbeta med i förskolan
4.Kunskap hos pedagoger HUR man bör arbeta
En intressant fråga är ju om vi har tillräckliga kunskaper om vilken matematik som förskolebarn uppfattar och använder och behöver få möta ?
Och vad är barnen själva nyfikna och intresserade av att känna till ?
Hur säkerställer vi att vi har den kunskapen , tänker jag ?
Kanske den här nyutkomna boken kan ge några nya tankar?
1.Medvetenhet hos pedagoger över vikten av att tidigt lägga grunden för matematisk utveckling
2.Kunskap om vad matematik är
3.Kunskap hos pedagoger kring vilken matematik som är viktig att arbeta med i förskolan
4.Kunskap hos pedagoger HUR man bör arbeta
En intressant fråga är ju om vi har tillräckliga kunskaper om vilken matematik som förskolebarn uppfattar och använder och behöver få möta ?
Och vad är barnen själva nyfikna och intresserade av att känna till ?
Gratisbild Pixabay.com |
Hur säkerställer vi att vi har den kunskapen , tänker jag ?
Kanske den här nyutkomna boken kan ge några nya tankar?
Margot
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar