Lärgrupper

Lärgrupper

Jag tänkte i det här inlägget berätta lite om hur jag jobbar med grupparbete i min matematikundervisning och hur jag därigenom försöker skapa förutsättningar för mina elever att lära. Jag arbetar det här läsåret i en ”tvåa” med 50 elever fördelade på två klassrum.

Först blir det en mycket, mycket kort teorigenomgång…

Enligt Vygotsky sker lärande i interaktion med andra där språket är verktyget med vilket lärandet sker. I Piagets teorier framhålls språket som en viktig förutsättning för lärande. Även Lgr 11 framhåller vikten av språket i matematikundervisningen och att läraren ska erbjuda tillfällen för elever att praktisera detta.

Utifrån dessa teorier drar jag, inte helt oväntat, slutsatsen att språk och lärande hänger ihop och att det inte är så dumt att få eleverna att interagera lite…

Ett arbetssätt, som jag föredrar, för att skapa den här interaktionen mellan eleverna och ge dem möjlighet att använda språket är att låta dem arbeta i smågrupper. I mitt klassrum kallas dessa smågrupper för Lärgrupper och i dagens blogg blir det fokus på hur jag tillsammans med mina kollegor i arbetslaget sätter samman dessa grupper.

Att sätta ihop Lärgrupper av eleverna i en klass kräver en hel del funderande. Jag har eleverna i grupper om tre så långt det är möjligt men i årskurs 1 och även i åk 2 kan även några grupper bestå av två elever. Jag vill ha tre elever i grupperna helt enkelt för att det blir fler infallsvinklar och ytterligare ett ordförråd. Dock passar det vissa elever att bara ha en kamrat att interagera med.

Det kan med fördel vara skillnader i de matematiska förmågorna hos eleverna i Lärgruppen bara skillnaderna inte är för stora. De stora vinnarna i Lärgrupperna är de elever som inte har en så välutvecklad matematisk förmåga. De skickligare eleverna blir förebilder och bidrar helt enkelt till en förbättring av den matematiska förmågan. Ofta är det så att eleverna har olika matematiska förmågor som sina starka sidor. Exempelvis är vissa elever bra på att utföra beräkningar, andra är bra på att resonera och ytterligare några är bra på att kommunicera sin matematik. Det innebär att eleverna ofta får turas om att vara förebilder.

Den sista delen är att få den rätta personkemin i grupperna – att helt enkelt få det sociala samspelet att fungera. I den här delen diskuterar jag tillsammans med mina kollegor i arbetslaget då de känner eleverna lika bra som mig. Det är ganska svårt att beskriva hur vi tänker för det är ju våra kunskaper om elevernas karaktärer och inbördes relationer till varandra som avgör sammansättningen. Men jag ska försöka ge några exempel. Två elever som tar stort talutrymme brukar vara bra att sätta i samma grupp då de annars kan bli väldigt dominanta i en grupp med elever som inte är så talförda. Det brukar vara bra att ha en elev med ”motor” som driver gruppens arbete framåt – en fokushållare. Ofta kan det vara bra att inte sätta ”bästisar” i samma grupp då deras relation ofta är ”lekig”. Hoppas ni blev något klokare av dessa exempel.

Grupperna är sedan fasta under en längre period, ibland en hel termin. Detta för att eleven ska hitta sin roll i gruppen och bli van vid att arbeta med sina kamrater. Det skapar en trygghet för eleven att inte varje gång hamna i en ny grupp och försöka att hitta sin roll i gruppen och lära sig hur de nya kamraterna fungerar i en arbetssituation.

Ger jag nu de nio Lärgrupperna (jag har nio lärgrupper i mina klassrum) en vettig matematisk aktivitet har jag skapat nio matematiska diskussioner som pågår samtidigt i klassrummet. Nu har varje elev en möjlighet att kommunicera sina tankar och idéer, då talutrymmet är stort i en grupp med 2-3 elever i förhållande till en helklassdiskussion. Många elever har också givetvis lättare att uttrycka sig inför en eller två klasskamrater som de är vana att arbeta ihop med.

Så här tänker jag när jag skapar Lärgrupper med bra förutsättningar för att kunna fungera tillsammans och driva sitt lärande och sin språkutveckling vidare.

När Lärgrupperna är satta och eleverna har börjat jobba tillsammans är det dags för nästa steg i arbetet med att få fram välfungerande Lärgrupper. Detta steg innebär att eleverna får jobba fram de normer som ska gälla kring samarbetet i gruppen. Där tydliggörs för varje elev vad som förväntas av hen i gruppen. I det här arbetet är det viktigt att få eleverna delaktiga.

Detta arbete får jag dock återkomma till i ett senare inlägg.

/Rikard Gustafsson