Förskoleklass, Fibonacci och För mycket prat!

Förskoleklassen har nu ett eget avsnitt i läroplanen :-) 

 
De nya läroplanstexterna innebär bland annat

• Att förskoleklassen ska fungera som en bro mellan förskolan och skolan, då förskoleklassen kännetecknas av en kombination mellan skolformernas olika arbetssätt och pedagogik.
• Att förskoleklassen ska förbereda eleverna för fortsatt skolgång.

Förskoleklassen har också ett Centralt innehåll. Här kan ni läsa om det som står under rubriken:

Matematiska resonemang och uttrycksformer

 • Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem. 

• Naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal. 

• Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.

Ganska tydligt, eller hur? Detta ska barnen möta och tänka kring i förskoleklass!

Jag har en jobbarkompis vars barn just börjat i förskoleklass. När de haft sin första mattelektion berättar barnet: Vi höll på med siffror och det handlade om var man kan se siffror, på hus och på bussar. Men varför pratar dom så mycket? Jag vill ju också prata! Ja, hur mycket pratar vi pedagoger egentligen? Och hur mycket får barnen sätta ord på sina tankar? 

Och så var det den där gamla Fibonacci!
Röd solhatt blommar som bäst i min sommarstugeträdgård nu.Den italienska matematikerna Fibonacci, levde på 1200-talet och är speciellt ihågkommen för sin talserie 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55 och så vidare där det nästkommande talet är summan av de två föregående. Så efter 1 och 2 kommer alltså 3 (1+2) och därefter 5 (2+3) och sen 8 (3+5) och så vidare i all evighet.Fibonaccis talserie går också igen i massor av spiralformationer som vi kan hitta i trädgården eller naturen. Ett klassiskt exmpel är fröställningen i en vanlig solros där fröna sitter i spiralformationer som går från centrum och utåt blomkanten, ett sätt för solrosen att optimalt packa frön på en rund skiva. Tittar ni noga på mina solhattar, så upptäcker ni att det finns spiraler som går både åt vänster och åt höger. Naturen är matematisk!

Tjingeling Matte-Pling

från Britt Marie