Nu har årets sista Nämnaren kommit! Och det är nummer 200 sedan starten 1974. Haha, då hade jag inte ens kommit på att jag skulle bli lärare.
I det här numret finns det en lång artikel skriven av en mamma till ett extremt begåvat barn. Hon beskriver hur roligt men också frustrerande det är att vara förälder till en särbegåvning.
Jag tänker på vår matteklubb, Matteakademien som har terminens sista träff imorgon. Där finns barn med stort intresse för matematik, men som inte är särbegåvade och sen finns det några som antagligen har en särskild begåvning i matematik.
Deras föräldrar beskriver hur svårt det är att få gehör i skolan för att deras barn behöver lite mer utmaningar än de flesta andra.
Det är svårt, att som lärare utmana sina elever, allra helst om man känner att det går bortom den matematik man själv behärskar.
Men jag säger: Hoppa! Hoppa ut i det okända, kanske kan barnet och du tillsammans bryta ny mark!
Lyssna gärna på P1 Tendens, där en lärare som undervisar särskilt begåvade elever säger så här:
"Det finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan."
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/803026?programid=3381
Ta gärna några av problemen från Nämnarens julkalender för att utmana eleverna.
Eller varför inte ta en pepparkaka och sedan utmana dig själv med ett riktigt svårt problem! Och kanske får du känna lyckan när du faktiskt löser det. Det är ju så vi stretchar vår hjärna.
Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar