Tanketavlan

Jag vill med det här inlägget slå ett slag för Tanketavlan. En Tanketavla kan ha olika utformning men i grunden handlar det om att eleverna ska uttrycka en given matematisk idé på flera olika sätt, det vill säga, i flera olika representationsformer. Jag använder mig oftast av en tanketavla med rubrikerna: Text, bild och mattespråk. Eleverna har ibland också tillgång till konkret material. För att veta mer om tanketavlor följ länken:

http://ncm.gu.se/handboken

I Kursplanen i matematik står det:

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

På skolorna i Sverige jobbar nog eleverna med utveckla problemlösningsförmågan genom att lösa problem i första hand. Men det står ju också att de ska utveckla förmågan att formulera problem...

I det centrala innehållet för åk 1-3 står det: 

• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Ett av mina mål under höstterminens början i åk 2 är att eleverna ska börja utveckla en förståelse för de fyra räknesätten och börja se sambanden mellan dessa. Att låta dem formulera en text med stöd av en bild är ett effektivt sätt att låta eleverna närma sig det ämnesspecifika språket som är nödvändigt för att formulera matematiska problem med hjälp av text.

Bild 1. Första lektionens inledning: Vad finns det för räknesätt?

Nedan följer en lektionsserie om hur jag använder Tanketavlan för undervisa om de fyra räknesätten och dess samband samt hur jag använder den för att träna eleverna på att formulera problem. Jag hade två lektioner i början av september och två i slutet av september med tanketavlor. Eleverna jobbade med uppgifterna i sina Lärgrupper (se tidigare inlägg).

Den första lektionen innehöll målet att alla Lärgrupper skulle kunna skriva en text som passade till bilden. Början av lektionen innehöll en återblick på vad vi gjorde senast (talföljder) och sedan en helklassdiskussion om vad det finns för räknesätt och en presentation av dagens Tanketavla.

Nedan ses några exempel på elevernas tanketavlor efter den första lektionen.

Bild 2

En fin addition är något att lyfta fram i den här redovisningen. Något att tänka på till nästa gång är att ha beräkningarna i mattespråksrutan.

Bild 3

Det som verkligen var värt att lyfta fram här var att den här Lärgruppen använde sig av multiplikation. Vi pratade också om ordningen på faktorerna.

Andra lektionen började med en återkoppling till lektionen ovan. Vi repeterade räknesätten och tittade på några bilder av elevernas tanketavlor från första lektionen och påmindes om var text och var "mattespråket" ska vara. Vi såg också att det hade använts två olika räknesätt! 

Målet var detsamma: Skriv en text som passar till bilden.

Extrauppgift (för de som blir klara med sin text under lektionen): Skriv matematiska uttryck som passar till bilden på flera olika räknesätt.

Bild 4

I den här redovisningen fanns det mycket att diskutera. Texten passar till bilden och har en tydlig struktur. Hur hänger "mattespråket" ihop med bilden och texten? En elev förklarade att sjuan är med för att det är 7 barn. Vi jämförde också texten med kortare texter där flera Lärgrupper hade använt sig av frasen: "de hade 5 chokladbitar var".

Bild 5. Det är spännande att testa nya räknesätt! 

En grupp hade med tre olika räknesätt. I sin redovisning fick de berätta vilka räknesätt de använt och vad siffrorna i uttrycken betyder.

Tredje lektionen följde samma upplägg som den andra men det fanns en extrauppgift ytterligare: Avsluta texten med en fråga.

Bild 6

Många Lärgrupper hade med alla fyra räknesätten under den tredje lektionen. Subtraktionen som passar till bilden brukar vara svårast för eleverna att upptäcka men ändå viktig att ha med när eleverna senare ska förstå sambandet mellan innehållsdivision och subtraktion.

Bild 7

Några grupper hann med att avsluta sin text med en fråga. 

Den fjärde lektionen hade samma upplägg som den tredje lektionen men med tillägget att alla Lärgrupper skulle avsluta sin text med en fråga och fundera på vilket räknesätt som var lämpligast att använda för att besvara fråga.

Bild 8. Ett exempel på hur ett problem kan formuleras i åk 2.

Den här Lärgruppen tyckte att addition och multiplikation var lämpligast när de skulle välja räknesätt för att besvara frågan. De flesta lärgruppers texter liknade den här och gav där med en addition och/eller en multiplikation som lämpliga räknesätt.

Bild 9

Några Lärgrupper ville absolut ha en text med en fråga som ledde till en division.























Den återkoppling de redovisande Lärgrupperna fick från sina klasskamrater och mig mot slutet av lektionerna kom att forma det fortsatta arbetet. Det spreds snabbt en nyfikenhet på att testa de nya räknesätten i Lärgrupperna och den sista lektionen använde nästan alla Lärgrupper fyra räknesätt.

Det finns också en tydlig utveckling i textskrivandet. På den fjärde lektionen blev texten mer kort och koncis och alla Lärgrupper klarade uppgiften att skriva en fråga som avslutning på sin text.

Att Lärgrupperna själva fick fundera på hur texten skulle byggas upp och vilka ord som skulle användas för att få ett specifikt räknesätt att passa tror jag gör eleverna mer uppmärksamma på hur räknesätten ska användas i olika situationer.

Hoppas fler där ute på skolorna är sugna på att använda Tanketavlan i undervisningen.

/Rikard Gustafsson