Att förstå på egen hand och att förstå tillsammans!

 I onsdags skulle några jobbarkompisar hjälpa mig att göra en bedömningsmatris. Det skulle bli jättekul tyckte jag!
Men fy sjuttsingen så svårt det blev.
Planeringen var klar, det förväntade elevresultatet var skrivet och jag hade dessutom en bedömningsuppgift som jag tyckte matchade det förväntade resultatet. Och jag skulle bedöma elevens problemlösningsförmåga och begreppsförmåga.
Men sen kom vi till kunskapskraven :-#
Det här  är några delar av kunskapskraven som handlar om begrepp

• har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp
•   använder begrepp i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
•  beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt

Men kan jag särskilja "ha kunskaper om begrepp" och "beskriver olika begrepp"? Kan man beskriva ett begrepp utan kunskap? Nej förmodligen inte, men jag kan säkert ha en del kunskap utan att kunna beskriva den. Men är det inte kommunikation jag ska bedöma då?
Mina jobbar kompisar, som är SO-lärare de flesta, såg att jag blev helt förvirrad så då fick jag detta uppmuntrande meddelande!

   Och samtidigt kändes det som att jag trots allt förstod lite mer. Vi hade vänt på stenen från ett annat håll och min förståelse hade blivit belyst från SO-hållet. Och därmed växt:-)

Och hur är det för eleverna? Igår fick en årskurs 9 denna uppgift att jobba med. De hade en del förkunskaper kring koordinatsystem och grafer. Arbetet började med att man mätte egna och andras fötter. Det hämtades måttband för att kolla upp den egna längden.


Och sen gällde det att gradera axlar och sätta ut punkter.
De flesta lyckades mycket bra och ritade en graf samt kom med ett förslag på längden på en eventuell människa med fotlängden 41 cm. Det blev jättelångt, 275 cm!
Några hittade också ett numerärt samband mellan fotlängd och kroppslängd.
Efter att vi sammanfattat vad vi kommit fram till, diskuterat hur axlar graderats och rimligheten i resultatet så var lektionen slut.
Jag plockade ihop mina saker när två flickor kom tillbaka till klassrummet. "Vi förstod inte hur man kunde veta längden på personen?" Tillsammans tittade vi på en graf och diskuterade en stund ytterligare. "Jaha, då förstår jag! Man ska alltid gå tillbaka till läraren om man inte förstått" säger Erika. Vilken klok tjej! Tillsammans förstår vi mer.

Jag hoppas att vi är många som ska åka till Karlstad, och mattebiennalen nästa vecka, för att tillsammans förstå matematikundervisning och matematiklärande lite bättre :-)

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie