fredag 15 december 2017

Dialog i matematikundervisningen del 2


Jag har tidigare skrivit  om Skolforskningsinstitutet Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan.

I översikten beskrivs fyra nyckelfaktorer; 
1 Vem som ställer frågor och vilken typ av frågor som ställs; 
2 Vem som förklarar och motiverar matematiska idéer; 
3 Vem som bidrar med matematiska idéer; 
4 Vem som tar ansvar för lärandet och utvärderingen av matematiska resonemang. 
För att utveckla nyckelfaktorerna behövs en kombination av olika slags handlingar i klassrummet.
Man betonar att förändring av matematiska samtal i klassrummen tar tid och att forskningen inte ger några enkla svar på hur lärare kan gå tillväga, men lyfter fram lärarhandlingar med potential att engagera eleverna i utforskande samtal.

Lärare kan genom olika handlingar – de exemplifierar, förstärker, omformulerar – successivt etablera gynnsamma sociala normer i klassrummet. Genom att synliggöra vad som är förväntade beteenden i dialogerna ges alla elever vägledning för hur man resonerar gemensamt. De kan legitimera beteen­den som elever kan känna sig obekväma med, som att be andra elever att motivera sina påståenden, och stödja elever som tycker att det är obehagligt att dela med sig av tankar och idéer som de känner sig osäkra på.
Med öppna frågor lockar läraren eleverna att uttrycka sina skilda sätt att förstå ett problem, varav inget av dem behöver vara fel. Det kan till exempel handla om olika sätt att lösa ett problem, som alla ger samma korrekta svar. Genom lärares handlingar – som att be eleverna motive­ra sina påståenden och lösningsstrategier, jämföra olika lösningar eller utvärdera olika påståenden och lösningsstrategier – kan eleverna stimuleras att utforska matematiken i dessa idéer. I ett utforskande samtalsklimat kan även elevers felsvar användas för att fördjupa elevernas engagemang i matematiken. I ett sådant klimat ses elevers felsvar inte bara som acceptabla utan också som användbara: de ger möjlighet att omtolka ett problem, ut­forska motsägelser och prova alternativa strategier.




Progressionen i de fyra nyckelstrategierna beskrivs i en matris i forskningsöversikten, den är mycket intressant att ta del av.
Det som är så spännande är att lärare på Gustav Adolfsskolan som arbetar tillsammans med forskare Margareta Engvall använder sig just av den matrisen för att utveckla kommunikation och resonemang i sina matematikklassrum.


Marie



Och så måste vi bara visa den här artikeln i Norrköpings Tidningar. Det går uppåt för kommunens skolor!
Jaaaaaa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar