Betyg i matematik, eller inte?

Nyss fick alla elever från årskurs 6 till 9 i grundskolan höstbetyg i matematik. Och i alla andra ämnen också, förstås. För sexorna var det deras första betyg.

Det är fyra år sedan betyg infördes i årskurs 6 och nu har Skolverket gjort en utvärdering. Tyvärr är det inte så uppmuntrande läsning. Nästan varannan lärare tycker att betygen från årskurs 6 har gjort det lättare att upptäcka elever som behöver stöd. Däremot finns inga tydliga tecken på att det har lett till att fler elever verkligen fått särskilt stöd.

Drygt hälften av lärarna upplever generellt att elevernas motivation är högre efter att betygen från årskurs 6 införts. Bland eleverna uppger 80 procent att de arbetar hårdare när de vet att de får betyg. Dock uppger lärarna att högpresterande elever motiveras mer än lågpresterande elever. 54 procent av lärarna upplever också att högpresterande elevers kunskapsutveckling är bättre efter att betygen införts. När det gäller lågpresterande elever uppger majoriteten av lärarna istället att det inte skett någon förändring i kunskapsutvecklingen. 12 procent av lärarna uppger att lågpresterande elevers kunskapsutveckling försämrats. 
Hmm, det var ju inte så bra. Allra helst inte när de lågpresterande upptäcks men sedan inte får tillräckligt stöd för att utvecklas.

För de elever som går i nian är detta betyg avgörande för att ge dem en plats på ett gymnasieprogram. Utan betyg i matte får de ingen plats på ett nationellt program. I Norrköpings kommun finns det just nu 277 elever som saknar höstbetyg i matematik. Och nu brinner det i knutarna. Nu gäller det att sätta in så mycket stöd som det bara går!
Vad behövs?
Mer tid? Riktad undervisning mot särskilda moment? Mer fokus? Mer uppmuntran? 
Dags att identifiera vad som kommer att vara viktigt för varje enskild elev.

Viktigt att de får med sig bra och stabila kunskaper in på gymnasiet.

Men här kommer lite ljus i mörkret!
I höst påbörjas forskningsarbetet med att försöka ta reda på hur barn bäst lär sig aritmetiska fakta. Vi har tidigare skrivit om vårt samarbete med LiU och i torsdags träffade vi forskarna som beskrev inriktningen med denna bild. 
Först görs en insats för hela klassen (åk 2). Det är baspartiet i triangeln. För de elever som inte svarat på insatsen genomför man nästa steg, den mellersta delen av triangeln. Och om det efter detta finns barn som inte gjort tillräckliga framsteg är det "topptriangeln" som gäller. 
Detta ser vi fram emot att få delta i!

Tjingeling Matte-Pling

från Britt Marie